Jag har lätt att tycka om

Det är lite mot allt jag tror att inte ge mig en chans att tycka om.
För jag tycker om att just tycka om.
Jag tycker om att ge mig den möjligheten.
Jag tycker om att ge mig själv den platsen i livet.
Förmågan att kunna tycka om.
Jag har lärt mig själv att utgå just ifrån mig själv.
Är det så att jag inte tycker om mig själv så har jag samtidigt svårt att uppskatta
det som jag har runt mig.
Men jag tycker om mig själv.
Jag tycker om den och det som jag utger mig för att vara.
För det är jag.
Det är till hundra procent jag.
Jag är den där tillbakadragna personen ibland.
Jag är den där killen som kan vara svår att komma in på livet ibland.
Jag är den där utåtriktade sociala killen som tycker om hjälpa andra.
Jag är den där nästan alltid glada killen.
Jag är den där lite lätt galna killen som gillar bus.
Jag är den där djupa killen som tycker om att försöka förstå.
Jag tycker om livet och allt som det har att ge.
För livet är vackert även när det är skitigt.
Vill man så kan man alltid lära sig saker på vägen fram.
Det gäller bara att vilja tillräckligt mycket.
Och är det något jag vill i livet så är det att försöka förstå, förstå så mycket som möjligt.
Jag har inte som mål att förstå allt, det intresserar mig inte och i ärlighetens namn
så kommer jag aldrig att kunna förstå allt heller.
För att förstå olika saker så måste man kunna tänka i olika banor och även om jag
tycker om att se på saker och ting på olika sätt så är det andra kvalitéer som krävs.
En viss typ av intelligens helt enkelt.
Det är där jag vet att jag har mina begränsningar.
Alla har vi våra olika begåvningar.
Jag har mina, det vet jag.
Du har dina, det vet nog du.
En av mina är min förmåga att tycka om och det är en förmåga jag verkligen uppskattar.
Jag har lätt att tycka om, det tycker jag verkligen om.
Har du lätt eller svårt att tycka om.