Stolthet kommer inifrån

Det finns så många saker som kan värma mitt hjärta och stolthet är definitivt en.
Den här underbara förmågan att känna lite extra för något som har hänt.
Den här lilla sköna effekten när någon lyckas med något som man får betrakta på nära håll.
Det behöver verkligen inte vara något som jag själv gör som gör att jag känner stolthet.
Inte alls.
Att lyfta i handlingar utförda utav andra som finns runtomkring en värmer mig faktiskt ännu lite mer.
Visst kan jag känna en inre lycka när jag genomför något på ett sätt som gör skillnad just i
den situationen, det kan jag inte förneka.
Men att få se, att få deltaga med mig själv om än på sidan värmer mig som sagt minst lika mycket.
Stolthet är något som jag tycker är så vackert för det beskriver så oerhört mycket.
Det innefattar både respekt och andra djupa egenskaper.
Det är något som inte kan komma lättvindigt utan har liksom fått arbeta sig upp för att till slut
få denna hedersamma plats.
Jag känner stolthet över mycket.
Jag känner stolthet över det jag själv lyckas med ibland.
Jag känner stolthet över dom vänner jag har.
Jag känner stolthet över den fantastiska samlingen av underbara släktingar jag har.
Jag känner en enorm stolthet över dom alltid lika älskade föräldrar jag har.
Stoltheten jag känner för mina allra närmaste, dvs min sambo och mina makalöst vackra och duktiga
tjejer jag har.
Ja den kan jag inte ens sätta ord på, för dom kommer aldrig räcka till.
Min stolthet bor i mitt bröst, i mitt hjärta, i min själ.
Var bor din stolthet.
Har du någon.