Att gömma sig bakom andras ord

Jag kan inte annat än bli upprörd när jag hör om, läser om eller ser hur människor blir
så otroligt fegt behandlade.
Hur det finns andra människor som skor sig rejält på att ta beslut som dom själva inte vill stå för.
Dessa fega ynkryggar som utnyttjar systemet är så lågt rankade att jag skulle själv skämmas
något otroligt om jag var tvungen att gå i deras skor.
Nu är jag inte det utan vågar stå för det jag säger gör och tänker.
Jag behöver inte gömma mig bakom något eller någon och fegt räcka fram inhumana sjuka beslut.
Det här är något jag upplever på så otroligt många nivåer.
Jag ser det på mitt jobb där man ständigt får skit för saker man gjort eller inte gjort.
Inte för att man gjort något fel utan för att man helt enkelt är fel person som har gjort det.
Man är inte rätt i deras ögon helt enkelt.
Trångsynt och mindre begåvat, ja.
Jag ser det i media när personer som verkligen behöver samhällets hjälp nekas det på grund av någon
jävla sjuk lite paragrafryttare som är hal som en ål och helt utan empati för andra.
Att inte våga stå för det man själv gör är så otroligt ynkligt och ännu värre så skadligt för dom
som i andra ändan drabbas.
Kan ni inte få in i era tjocka feta skallar hur otroligt fel ni gör.
Och om ni säger att ni bara gör som ni blir tillsagda så visa civilkurage i den omfattning ni kan
och sätt ner foten och säg nej.
Det är inte ok att inte hjälpa till när man kan.
Det är inte ok att hellre blunda för andras behov än att sträcka ut sin hand.
Det är ok att låta sig finnas där istället.
Visa att du har mod att säga nej när du ser att något är fel.
Acceptera det inte, acceptera det aldrig, aldrig någonsin.
Göm dig inte bakom något bara för att du kan.
Var den som gör den positiva skillnaden, inte den negativa.