måndag 1 juli 2013

Skriker högst - får mest!

Jag har väl inte några vetenskapliga belägg för något jag skriver varken tidigare
eller nu idag.
Men visst känns det väl väldigt ofta som att den som skriker högst faktiskt får mest.
Varför är det så kan jag då undra.
Vad är det som får så många att falla för trycket och ge med sig.
Är det att vi inte står ut med skriket.
Är det att vi tycker synd om vederbörande.
Är det att sen personen sitter i en maktposition som gör att vi måste ge med oss.
Är det helt enkelt för att det känns som det bästa alternativet för alla just där just då.
Vad är din anledning till att just du faller undan för den som skriker högst.
Själv säger jag till mig att lyssna än mindre just på den som skriker.
Den som försöker ta andra mer välförtjäntas plats.
Varför skulle jag bry mig mer om någon som bara skriker efter uppmärksamhet.
Den gör ju det med samma mognadsgrad som ett bortskämt barn som sitter i
kundvagnen när föräldrarna är och storhandlar.
Är det redan där prägeln sätts på barnen månntro.
Är det deras framgång till uppmärksamhet som dom får där när dom utsätter samtliga
i dess närhet för deras terroriserande skrik.
Det som gör att föräldrarna mutar sina barn för att dom ska sluta.
Är det så.
Eller är det kanske bristen på vidare uppmärksamhet under uppväxten som gör att
dom hela tiden måste hävda sig för få sina egon tillfredsställda.
Fall inte för trycket snälla.
Varken mot barn eller mot "vuxna".
Visa att även du har en vilja och att den ska faktiskt respekteras.
Det är inte så att den som skriker högst ska få mest.
Det är så otroligt banalt och fel att falla för det.
Våga visa vem du är och att det faktiskt fungerar att vara du.
Skrik inte, låt dig synas ändå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar