Hur ofta har du under ditt liv undrat vad det är för vänner du har egentligen.
Jag ifrågasätter inte mina vänner men jag ifrågasätter faktiskt mångas.
Jag ifrågasätter många som kallar sig för vänner till andra.
Jag gör det för jag ser inte dom när dom verkligen behövs för dom som behöver.
Jag gör det för jag förstår behovet av dom.
Jag gör det för jag förstår varför dom ska finnas där.
Jag gör det för jag förstår betydelsen av dom.
Jag har väldigt bra vänner.
Dom jag har är bra människor.
Och till min lyckliga lott så håller jag sakta men säkert på att skaffa mig en
hel bunt med nya blivande goda vänner.
Vänner som jag kan lita på.
Vänner som jag kan skänka min respekt till.
Vänner som respekterar mig för den jag är.
Vänner som inte utnyttjar mig för dom skulle kunna det.
Haken där är nämligen att om man chansar och utnyttjar mig en gång så
har man försatt sin chans.
Man stannar helt enkelt inte kvar i min vänkrets då.
Man är inte välkommen där för där finns bara plats till människor som både
skänker mig och som jag kan ge respekt.
Det är en zon som inte kan bli grå.
Den är antingen vit eller svart, ingenting däremellan.
Att vara tydlig och klar med sina vänner är en förutsättning som jag alltid jobbar med
och för mig är den verkligen enkel.
Det finns inga om, inga kanske, inga men.
Jag har bra vänner och dom älskar jag på riktigt.
Dom ställer jag upp för när dom känner att dom behöver min hjälp.
Den hjälpen den finns där när det behövs.
Vänner är vänner och absolut inget annat.
Vänner är något vackert och jag älskar att ni finns.
Både ni gamla och alla ni nya underbara människor som vågar släppa in mig över
era trösklar precis som jag vågar släppa in er.
Jag har bra vänner.
Jag är en bra vän.
Har du bra vänner.
Är du en bra vän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar