Undrar varför så många har en så negativ attityd till saker dom gör.
Varför ska dom se ned på det som sker eller det som har skett.
Hur vore det om du skaffade dig en icke-förlorar-attityd istället.
En där du väljer att inte se dig som en loser.
En som aldrig når riktigt ända fram.
Lyft på dig i kragen istället, sträck på dig och känn att det faktiskt duger så länge som man försöker.
Det var en klok kille som sa några ord runt vad dom olympiska spelen står för och jag
gillar verkligen dom.
Han sa ungefär att det viktiga inte var att segra utan att deltaga.
Är det inte lite den känslan som vi ska låta gro i våra bröst.
Inte den att den som inte vinner är heller inget värd.
Är det inte viktigare att vi berömmer varandra än nervärderar oss gång på gång.
Känns det inte bättre att inte se oss som förlorare bara för att vi inte vunnit.
Jag känner mig inte som någon loser, någon mindre värd bara för att jag inte kan tävla
med andra om att vara bäst.
Istället väljer jag att lägga min egen tävlingsribba vid min egen prestation först och främst.
Om det sen råkar generera till att jag skulle få något för det så blir jag självklart glad.
Men jag blir det inte först och främst för att jag har varit bättre än andra utan jag blir det
faktiskt för att jag nått en nivå jag själv känner mig nöjd vid.
Jag har uppfyllt mitt eget mål.
Du är ingen förlorare om du inte är det i dina egna ögon.
Var därför lite mer generös mot dig själv och ge dig det beröm du förtjänar.
Det är inte alltid resultatet blir det man har tänkt sig men om man i varje fall försöker
så har man just gjort det, försökt dvs.
Låt ingen annan få dig att tro något annat.
Du är inte någon förlorare.
Du är aldrig en förlorare.
Men du kan inte alltid vara bäst.
Vad ödmjuk inför dig själv och andra och förstå dina och andras gränser.
Ge dig själv den chansen du förtjänar och se dig själv som den vinnare du är.
För du är alltid en vinnare så länge du vill och försöker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar