Vardagsrasism

Är det inte lite underligt hur människan av idag är funtad.
Jag tycker i varje fall att det är lite skrämmande.
Vad är det som formar oss till dessa otroligt oliktänkande individer som går bredvid varandra.
Visst det är bra att vi har olika egna åsikter om saker och ting.
Men återigen kommer jag tillbaka till, varför måste vi ha åsikter som är till för att segregera oss.
Vad är det för farligt med att våga leva med varandra.
Inte se varandra som hot.
Se varandra som tillgångar istället.
Vi kan faktiskt vara varandra behjälpliga istället för att vi ska ha inskränkta åsikter om varandra, uppkomna av några fabricerade åsikter någonstans ifrån.
Jag tycker att det är konstigt.
Kanske är jag för naiv.
Kanske har jag en alldeles för hög tro till andra.
Men jag kommer att fortsätta att ha det.
Jag kommer att fortsätta att tro gott om andra.
Det finns en bottenplatå som vi alla är uppväxta ifrån.
Den tror jag är god.
Sen formas den olika under olika förutsättningar.
Men så länge välviljan den finns där så tror jag att vi har en chans.
Det kräver dock att vi motar bort dessa inskränkta individer som bara ser sina tillfällen till sina destruktiva handlingar som dom gör i någons namn.
Våga stå för den du är och det du gör.
Göm dig inte bakom någon eller något.
Jag tror på livet, gör inte du det.
Tycker du döden är viktigare än det du lever i.
Hur fan illa tänker du då.
Vardagsrasism finns i så många skepnader och jag är övertygad om att jag kommer skriva mycket om det för det är ett oerhört viktigt ämne idag.
Lär dig förstå istället.
Lär dig förstå din granne och acceptera den för det den tror på.
Du behöver inte känna att du ska gå i dess fotspår.
Men visa att du vill försöka förstå.
Då tror jag att ni båda är en bit på väg.
Vad tror du.