Hur ofta funderar du över saker du har sagt eller saker som du vill ha sagt.
Ganska ofta kan jag tro.
Det borde ju vara så i varje fall.
Har du sen fortsatt tanken och funderat över effekten det fått, det som du just har sagt.
För effekt får det alltid, även om du inte vill inse det.
Försöker du tänka på vad du ska säga för att det ska få den effekt du vill ha eller bryr du dig helt enkelt inte om bieffekten som kommer av dess utlopp.
Vet du om inom dig hur mycket det kan såra att du för vissa saker på tal, bara för att du vill det.
Vet du om att du kan skapa en oro, en inre osäkerhet.
Vet du om att det kan skapa sorg, bitterhet, ledsamhet.
Vet du det, bryr du dig.
Hur känner du dig när du säger dessa saker som du vet kan bära rutten frukt för andra.
Vissa saker kan vara sånt som måste sägas även om dom är jobbiga att ta emot.
Vissa saker kan vara tunga att få emot sig men dom värderas när dom väl fått landa.
Vad jag vill säga är att det är inte alltid lätt att sätta spärrar på det man säger.
För det tycker jag heller inte att man ska.
Man ska stå för det man säger.
Man ska vara ärlig i det man säger.
Men man ska väga sina ord ibland.
Är det för viktiga saker kanske man ska välja tillfälle när man känner att vederbörande är beredd
och stark nog att ta emot det.
Effekten av det kan annars bli förödande.
Jag skulle inte vilja förlora en kontakt med en vän, en människa, en nära som jag byggt upp under hela mitt liv
bara för att jag vill få min sak sagd vid fel tillfälle.
Hur gör man då för att inte trampa i klaveret.
Det tror jag att man vet bäst själv.
Man känner de sina.
Man vet vad dom kan ta.
Men vad man aldrig få göra är att utgå från sig själv i sin bedömning av andra för det är inte rättvist.
Ingen är som du.
Vi liknar bara varandra.
Man ska inte hålla inne med sånt man tycker är viktigt, man ska bara värdera sina tillfällen.
Vet du om att du kan göra din vän illa.
Vet du om att det förtroendet du byggt upp kan raseras totalt.
Är du beredd att offra det.
Är du det.
Är det så viktigt det du vill uppnå.
Har du förståelse för att den andra personen kan reagera just på det sättet.
Är det det du vill.
Man ska inte alltid säga vad man tänker även om jag förespråkar just det.
Man måste lära sig att säga det med en inarbetad förståelse.
Självklart säger jag saker som jag ångrar ibland men jag försöker undvika det så mycket som möjligt.
Jag försöker hålla mig till det som inte skadar.
Mycket nonsens kan komma ur min mun men det är inte något annat än nonsens och
en del av mig själv.
Även där får jag tänka på vem jag har bredvid mig.
Alla kan inte förstå mina kryptiska, ibland långsökta skämt.
Jag vill ju bli förstådd så därför måste jag tänka på vad jag säger och när jag säger det.
Men gör du det.
Är du alltid beredd att ta konsekvenserna av det du säger.
Eller kan du bara vända ryggen och gå vidare.
Jag tänker.
Vad är viktigast , att du får sagt det du vill eller att du har kvar din vän som vän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar