söndag 19 juni 2016

Att vilja bättra sig

Det finns alltid små eller stora detaljer hos oss alla som vi kan förbättra.
Vissa kan vara triviala, medan andra kan vara sånt som verkligen gör skillnad.
Att välja att göra som man själv vill är en detalj jag jobbat hårt med igenom mitt liv.
Att stå för det jag gör, att stå för det jag tänker och inte låta mig påverkas mer än vad jag själv vill.
För det är mycket det som det hela handlar om, att faktiskt göra det man själv vill, inte det andra förväntar sig att man ska göra bara för att dom tycker att det är en bättre idé.
Jag är inte på långa vägar en perfekt människa och det kommer jag aldrig att sträva efter att bli.
Jag kommer inte det för det är en total utopi att ens tänka så befängda tankar.
Men när vi väljer att arbeta med små detaljer frivilligt och se vart det leder så kan det faktiskt skapa en större och tryggare plattform som vi själva vill stå på.
Jag har sagt det många gånger förr och jag kommer säkert säga det ett antal gånger till, jag är själv inte den skarpaste kniven i lådan men min insikt om det och min acceptans av just det gör att jag likväl kan ge mig själv ett riktigt stort värde.
Visst händer det att jag blir frustrerad när jag själv trots att jag försöker inte riktigt förstår en sak.
Men det som är desto svårare i just dom situationerna är när jag samtidigt känner frustrationen från den personen som kanske försöker att lära mig förstå eller göra den saken rätt men ändå inte når fram.
Jag gör ju inte det för att jävlas, jag förstår helt enkelt inte grejen bara.
Då tänker jag, gör det något.
Gör det någon skillnad i mitt liv om jag inte kan förstå allt.
Nej, det gör ju inte det, tvärtom.
Det visar bara att vi är olika alla vi människor.
Bara för att ta ett lätt exempel från mitt eget liv så kan jag dra en parallell med golfen jag utövar.
På många sätt så vet jag hur jag ska slå till bollen men i min frustration så blir det verkligen inte alltid som jag tänkte mig när väl slaget är slaget.
Men var det för att jag var av total okunnighet eller vad beror det på.
Jag vet ju mycket väl att när jag väl har gjort slaget om det var ett bra eller ett dåligt sådant.
Jag försöker ta till mig kritik gällande min sving, min rörelse, min hållning eller vad det nu må vara som har spelat in på ett negativt sätt.
Jag gör det och försöker förbättra mig tills nästa tillfälle.
Ibland så får jag faktiskt ihop det på ett bra sätt och känner omedelbart hur allting sitter där, hur hela rörelsen sitter som en klocka som tickar som den ska.
Då känner jag en förnöjsam känsla i hela min kropp, en känsla som säger till mig att nu gjorde du minsann precis som du tänkte där innan du ställde dig vid bollen.
Sen kommer alla dom där gångerna när jag inte får ihop det, dom gångerna jag känner hur jag bara slår bollen med en armrörelse utan att vara synkron med resten av kroppen, eller när jag nyfiket släpper blicken från bollen eftersom jag vill se precis hela dess flygfärd.
Alla som har provat att spela golf förstår vikten av att inte släppa blicken just från bollen förrän man gjort klart sina moment i svingen.
Vad jag menar är att trots att jag vill förbättra mig och dessutom verkligen försöker så kommer jag fortsätta att misslyckas emellanåt och det får jag ta.
Jag gör det och tar med mig även dom händelserna som något jag faktiskt kan lära mig något av.
Jag ska försöka att göra det bättre nästa gång men det är ingen garanti att det blir så.
Och eftersom jag försöker, verkligen försöker från gång till gång så kan jag faktiskt förvänta mig att andra accepterar det jag gör.
Så är det även med allt annat vi gör i våra liv.
Så länge man verkligen försöker, så länge man strävar efter att förbättra sig på något sätt så ska man heller inte belastas med en massa besserwissersnack.
Man ska inte behöva bli häcklad, hånad eller påhoppad.
Man ska helt enkelt tillåtas att vara den man är så länge man inte gör andra illa.
Jag har alltid en vilja att försöka förbättra mig men den får inte kväva mig själv eller kännas som ett hinder.
Jag ser det istället som en möjlighet att hitta dom där små detaljerna som gör mig till en lite bättre människa både på det ena och det andra sättet.
Jag är bra idag men jag vill bli ännu bättre imorgon.
Jag vill det för min egen skull först och främst men även för att jag känner att om jag blir det så har jag ännu mer att ge min omgivning.
Sån är jag, vem är du.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar