måndag 1 februari 2016

Låt inte hatet kväva kärleken

Det går minst sagt en våg genom världen just nu.
En våg fylld med oro och ondska.
En våg främmande för allt vad som har med medmänsklighet att göra.
Det är så sorgligt kan jag tycka.
Jag gör det för vi behöver varandra.
Vi behöver hjälpa varandra, inte sträva efter att stjälpa varandra.
För vad vinner vi på det.
Vad vinner vi på att kasta skit på andra bara för att dom finns.
Vad rättfärdigar ditt beteende, du som slänger ur dig hätska ord emot utländska medborgare,
du som spottar efter dom eller till och med väljer att slå ner just dessa.
Du har ingen jävla anledning eller rätt överhuvudtaget.
Att slå ner någon för att den har en annan hudfärg är så fruktansvärt lågt och pinsamt illa.
Det visar att det är du och ingen annan som befinner sig i det tidiga grottstadiet.
Det visar att det är du som är den mindre utvecklade människan.
Det visar att det är dig som man kan kalla för ett bestialiskt djur, ingen annan.
Nu vill jag inte komma och påstå att alla utlänningar som kommer hit till norden är genomärliga,
fina människor för självklart finns det rötägg även i deras kretsar.
Dessvärre så är det bara dom som ljuset faller på, dom som syns, dom som svärtar ner för alla andra som verkligen försöker göra rätt för sig när dom kommer hit.
Vi som finns här, precis som dom som kommer hit bör sträva efter att ta tillvara på varandras resurser, inte stirra oss blinda på varandras olikheter och se dom som hinder.
Därför blir jag hela tiden så bestört när jag ser dessa påhopp från vänster och höger.
Jag blir äcklad av att ens höra ordet nazist eller rasist.
Och nej du behöver inte vara vit i din hy för att vara rasist.
Det går precis lika bra att vara svart, eller brun och komma ifrån Syd-europa, Afrika eller USA.
Rasister finns inom alla hudfärger, kom ihåg det.
Bara för att jag säger eller tycker en sak om något så har det i mitt fall inte något att göra med rasism.
Det handlar då om min åsikt och det är jag väldigt noga med att påpeka, jag värderar inte människor efter nationalitet, hudfärg eller religion.
Jag lägger min bedömning efter individen och vad den människan säger mig.
Jag kräver inget annat än att man ska respektera mig för den jag är, man behöver inte älska mig för det.
Man behöver faktiskt inte ens tycka om mig.
Men man kan och ska i mitt tycke i vilket fall som helst respektera mig som den människan jag är.
Jag må vara blåögd och naiv men jag tror på kärleken och välvilja.
Att om man väljer att tycka om en sak så är den lättare att genomföra.
Om man försöker att tycka om en person så är den individen lättare att förstå och genom en öppnare förståelse så tar vi oss närmare varandra.
Jag tror på kärleken för den ger oss en gemenskap istället för en fiendskap.
Jag tror på att kärleken är en så mycket större och starkare kraft än vad hatet någonsin kan bli.
För ur hat växer bara destruktivt beteende och det gagnar ingen.
Jag tror att vi just nu bara lever i en våg av okunskap vilket i sin tur leder till en osäkerhet vilket i sin tur leder till ett skrämt beteende.
För när man inte är bekväm i sin tillvara så blir det som att man blir ställd emot en väg och känner sig lite smått inträngd utan någon väg att gå.
Den där flyktvägen som man alltid vill ha tillgång till existerar inte vilket i sin tur leder till att man står där och kämpar och skriker sig hes i sin egen frustration.
Men när skrikandet avtar och man märker att det inte var så farligt det där som närmade sig.
När man möter den där andra själen och ser att den faktiskt egentligen inte ville dig något illa, ja då har vi klarat av det första hindret på vägen och samtidigt öppnat upp vägen för en gemenskap.
Låt inte hatet kväva kärleken.
Låt kärleken istället ge det syre till världen som den behöver för att den ska överleva.
För i det långa loppet så är det just det som det hela handlar.
Att vi måste forma en värld där vi kan leva tillsammans.
Vi måste inte älska varandra men vi måste acceptera varandra.
Varandras olikheter men också varandras likheter.
Jag tror att vi har alla möjligheter att ta oss dit men bara om vi väljer att göra det tillsammans.
Inte genom våld, förföljelse och blint hat.
Utan genom kärlek och omtanke.
Låt inte hatet kväva kärleken utan göd den med ditt syre.
Ansträng dig att se möjligheter, inte skapa motsättningar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar