När blir du orolig !

Det finns många tillfällen i varje fall i mitt liv då jag blir orolig, alldeles för många.
Jag kan bli orolig över att jag inte räcker till.
Att man ser sig begränsad så till den milda grad att man inte tror att man är mycket nog.
Det är tråkigt att behöva känna så men jag tror att jag är långt ifrån ensam över
att ha gått med såna känslor i mitt bröst.
Jag kan bli orolig när jag känner att jag inte har full kontroll på saker och ting.
Saker som betyder något för mig men också saker som egentligen inte borde spela någon roll.
Jag kan bli orolig när jag ser på nyheter och får reda på något som berör, inte mig direkt
men som indirekt skulle kunna vara med mig själv mitt i.
Jag tänker mycket, ibland övertänker jag och det är vid dessa tillfällen som jag känner att
jag faktiskt borde tona ner mig själv.
Jag om någon borde se och förstå konsekvenserna av mitt och andras handlande.
Det borde vara självklart för mig för det är ju så som jag vill vara.
Jag blir orolig över saker och ting som jag inte riktigt kan ta på men som ändå finns där.
Men jag blir framför allt orolig när det rör sig om personer som berör mig på olika plan.
Personer som jag vill ska må bra, ha det bra, trivas och bara få vara.
Personer vars liv jag vill bara ska trava på i den takt som dom själva önskar.
Jag blir orolig när jag ser att dessa personer inte mår bra.
När jag står vid sidan och känner mig maktlös över situationen som råder.
Jag blir orolig när andra uppenbart vill göra andra illa.
Jag blir orolig för det är något som verkligen betyder något.
Mina människor som är runt mig är mitt liv, dom är verkligen essensen av mitt liv.
En sak kan jag absolut säga som stämmer om vad som är viktigt i mitt liv och
det är min familj och mina vänner.
Utan dessa vore mitt liv tomt, bara tomt.
Nu är det inte så att jag går och bär på en konstant oro.
Nej det gör jag verkligen inte, tvärtom faktiskt.
Idag känner jag mig själv och min omgivning så pass mycket att jag vet var jag har oss båda.
Det gör att jag inte känner samma ängslan, samma oro.
Men då och då händer det likväl.
Då och då kommer känslan krypande och jag får känna mig osäker en liten stund igen.
När blir du orolig.
Vad är det som gör dig orolig.
Vågar du vara orolig eller låtsas du som att dom känslorna inte finns.
Stoppar du bara ner huvudet i sanden likt en struts.
Det är bra att vara orolig, det visar att du bryr dig.
Men tänk på att inte vara det i parti och minut för det leder ofta till en smittande oro.
En oro som man själv egentligen kan stävja.
Tänk på hur du påverkar andra genom ditt eget beteende.