Att njuta av stunder

Jag vet inte varför men jag kommer ofta tillbaka till något som jag själv tycker är oerhört viktigt.
Det att kunna njuta av nuet.
Att kunna stanna till och tycka om det man har.
Att inte bara stressa vidare i en förljugen tro om att det är bättre där på andra sidan.
Att inte våga ta till sig av det man faktiskt upplever.
Jag tycker om livet.
Visst, även jag hatar det ibland, men det hör till även det.
Det där att man måste våga känna efter, känna efter på riktigt.
Jag är ingen särskild människa egentligen men jag vågar trivas med mig själv.
Jag vågar säga att jag tycker om mig själv.
Jag gör det för att jag tror på mig själv.
Kanske är det just det som gör att jag även kan stanna upp på en gata och bara njuta av
min omgivning.
Jag gör det för jag ser den.
Jag gör det för att jag vill se den.
Jag vill inte blunda, jag vill känna, jag vill andas, jag vill njuta, jag vill leva.
Jag vill inte bara leva på det som har varit eller det som komma skall.
Jag vill kunna njuta av det jag upplever just här, just nu.
Det är inte sagt att det alltid är så, att jag vill stanna till.
Men då är det just precis därför.
Det är inte något tillfälle som jag vill ta med mig och därför lämnar jag det därhän.
Det är inte så att jag passerar det respektlöst men allt kan inte beröra ens mig.
Men jag har en vilja att njuta av stunder, att sätta värde på dom precis på samma sätt
som jag sätter värde på mina vänner.
Dom finns där och jag njuter hela vägen av den vetskapen.
Man måste kunna slappna av även om man tar saker på allvar.
Det behöver inte vara perfekt bara för att det ska betraktas som bra.
Det räcker ofta med att det är just det, bara bra alltså.
Jag njuter av mitt liv för det ger mig så mycket tillbaka precis hela tiden.
Det ger mig kärlek, värme och massor annat som jag ständigt fyller på i mitt hjärta.
Det gör att jag faktiskt tror på den människa jag blivit idag.
Det är ingen fabricerad kärlek jag bär på utan bara äkta, äkta hela vägen.
Jag njuter av många stunder i mitt liv, inte alla, det kan jag inte påstå men många.
Antalet stunder som jag gör det, dom överstiger vida antalet som känns tunga, tråkiga och jobbiga.
Jag njuter av många stunder i livet.
Hur är det för dig.
Tillhör du den stressade människan som bara ska vidare till nästa.
Tillhör du den som tror att gräset alltid är grönare på andra sidan.
Man behöver inte leva livet i 190 för att hinna uppleva det.
Man kan faktiskt växla hastighet lite då och då.
Stanna till lite då och då, jag tror att många skulle må bra av den inställningen.
Vad tror du.