Vi kanske inte ser det jämt.
Vi kanske inte förstår att det är så.
Vi kanske inte är bekväma med att det faktiskt är så.
Vi kanske tror att vi bara format oss själva.
Att vi gått vår egen väg som det så fint ska heta.
Men riktigt så enkelt är det inte.
Vi formas verkligen av våra föräldrar.
Vi gör det vare sig vi vill eller inte.
Och är det så fel............
Jag tycker verkligen inte det, jag tycker faktiskt inte det alls.
Jag tycker att det ska vara så för då visar det att våra föräldrar har gjort ett avtryck.
Men det gäller att välja och vraka bland egenskaperna.
För en del av dom kanske vi inte alls är bekväma med.
En del egenskaper kanske vi till och med föraktar.
Men dom där andra, dom som bara finns där och som vi tar med oss.
Vad med dom.
Jag är glad att jag har tagit med mig många av mina föräldrars egenskaper.
Jag är glad för det visar att jag respekterat dom för det som dom faktiskt är eller var.
Men jag är samtidigt väldigt glad att jag lärt mig att växa ur andra egenskaper.
Egenskaper som jag inte alls tycker om utan som jag istället fått jobba hårt för att komma ifrån.
Det handlar om att se sig själv och att förstå vem man har blivit.
Jag har öppna ögon och därför ser jag faktiskt mig själv.
Jag ser likheterna i mig själv och mina föräldrar.
Jag ser och jag förstår varför jag har betett mig som jag har gjort under min uppväxt.
Jag har ärvt mina föräldrar, men jag har gjort något eget av det.
Jag är mig själv för någon annan kan jag inte vara.
Jag är stolt över mina föräldrar och jag tror att mina föräldrar är stolt över vem jag blev.
Vi blir alla formade av det vi har runt oss vare sig vi vill eller inte.
Sen är det upp till oss vad vi gör av det.
Vi ska respektera vad våra föräldrar försökt, vad dom har gjort och vem vi har blivit tack
vare eller på grund av dom.
På samma sätt ska vi respektera våra barn för vad dom har blivit tack vare oss, på grund av oss
men framför allt på grund av dom själva.
Att ärva sina föräldrars egenskaper är inte alltid lätt men man gör det ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar