Vem är jag !

Jag lär knappast vara ensam om att ha ställt mig själv den frågan.
Vem är egentligen jag!
Har jag något svar på det?
Ja, självklart har jag det.
Vem skulle annars sitta inne med det.
Det är ju liksom inte så att jag kan lasta över det på någon annan.
Lägga det i knäet på någon och be om en bedömning.
Vem är jag.
Men vet är jag då.
Ja, förutan ganska givna fakta så är jag en enkel men ändå väldigt komplicerad själ.
Jag har mina egenheter, mina kvalitéer och mina brister precis som alla andra.
Men en sak som jag har och som jag är väldigt nöjd med att jag har är att jag är nöjd med mig själv.
Jag behöver inte bevisa något för någon annan än mig själv längre att jag duger som jag är.
Jag har ju trots allt tagit mig cirka halvvägs genom livet och vet nog relativt väl
vem jag är och vad jag står för.
Men vart vill jag då komma med allt detta idag.
Jo min fråga är enkel.
Vet du vem du är.
Känner du dig trygg i din tillvaro.
Finns det något som du skulle vilja göra annorlunda.
Finns det något som du tänker göra annorlunda.
Går du kanske till och med redan igenom någon form av förändring i ditt liv.
Är det en förändring som du vill vara med om eller känns den påtvingad.
Det är ju så att många gånger så är det inte alltid enkelt när man genomgår förändringar.
Det kan ju dröja ett tag innan man mentalt har gått igenom förändringen även om man fysiskt
redan sedan ett tag gått igenom ett antal kanske jobbiga beslut.
Men att sen landa i sig själv, det är en helt annan historia.
Det är som när man går igenom en skiljsmässa.
Först så tas det ett beslut om att man ska gå skilda vägar, sen kommer en fas där man försöker
att förstå vilka konsekvenser det kommer att bli på grund av beslutet man tagit.
Sen som en sista fas så ska man lära sig själv att leva med det man gått igenom.
Man blir liksom en ny, uppdaterad version av sig själv.
En förhoppningsvis lite bättre, lite visare, lite klokare, lite mindre rädd.
För förändringar behöver inte vara skrämmande bara för att dom är jobbiga.
Förändringar sker för alla mer eller mindre hela tiden, det gäller bara att se dom och att
lära sig leva med dom.
Det viktiga är att förstå att man inte behöver göra avkall på vem man själv är.
För det är bara du själv som vet vem du är och vad du står för.
Det är bara du som kan veta vad det är du känner och tänker.
Man ska inte tro att man är mindre värd bara för att man gjort något dåligt,
ja med det undantaget om du inte har gjort någon annan något illa eller rentutav ännu värre.
Då kan jag definitivt tycka att du är bra mycket mindre värd som människa än vanliga dödliga.
Då tillhör du en kategori som jag inte ens vill beblanda mig med, med det är en helt annan historia.
Det är viktigt att man vet vem man är.
Man är så mycket mer än vad man oftast tänker.
Mycket, mycket mer.
Kom ihåg det.