Har du tänkt på det.
Att en sak man inte kan dö av eller ens må dåligt av, är överdosering av kärlek.
Om man tror det så ser man inte på det med riktigt klara ögon tycker jag.
För kärleken i sig är aldrig ont menad, den är bara god, god rakt igenom.
Det är när man missbrukar den, använder den i fel syfte.
När man försöker att utnyttja den, det är då det hela blir helt och hållet fel.
Men det är inte kärleken som sådan som skadar.
Det är användarna som missbrukar förtroende åt olika håll och kanter.
Jag kan inte för mitt liv förstå varför.
För den kraften som äkta kärlek kan ge, den är så oerhört vacker och stark.
Den får människor i alla åldrar, alla storlekar, alla etniciteter, alla kön att bara känna,
njuta och verkligen känna.
Jag älskar verkligen kärleken där den finns i sin renaste form och jag omger mig med
den mer än vad jag trodde ens var möjligt för ett antal år sedan.
Det finns så mycket gott i våra liv om vi bara väljer att se det, inte misstro det.
Inte se möjligheterna till att bedra varandra och dra förutfattade meningar om olika situationer.
Välj istället att tro på den tills du verkligen blir motbevisad.
Ta med andra ord inte din misstro som det första valet, utan det sista.
Jag tror på att man inte kan få för mycket kärlek för jag får så mycket varje dag och det är
just den som gör att jag mår så bra inom mig.
Jag tillåter mig att ta emot den helt enkelt.
Så den där gången som du känner att du inte orkar att ge längre, tänk om.
För så länge som du inte blir sviken eller bedragen så kostar det dig inget att ge av din kärlek.
Tvärtom, du ger den gratis och du får med största sannolikhet tillbaka det du gett, och mycket därtill.
Den enda haken är att du måste ge med ett öppet sinne och ett öppet hjärta, annars når du inte
hela vägen fram.
Man kan aldrig få för mycket kärlek.
Man kan aldrig ge för mycket kärlek.
Kom ihåg det, kom ihåg att jag har sagt det och ta med dig dom orden i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar