Även om vi idag har blivit lite bättre på att säga ifrån så är vi otroligt
långt ifrån vad jag vill kalla ens en acceptabel nivå i hur vi behandlar varandra.
Varför tror en del att dom är herrefolk och varför tror en del andra att dom bara
är hundar som går i koppel.
Vi ska inte förnedra oss till att sträva efter att ständigt huka på oss när någon säger något.
Vi ska kunna stå rakryggade och bemöta det som sägs istället.
Att säga ifrån mot någon eller något är inte att käfta emot, det handlar om att ha en
egen åsikt.
Och den åsikten är lika viktig som någon annan.
Visst när det kommer till din arbetsplats och din högsta chef säger något som är arbetsrelaterat
så får man oftast finna sig i att lyda dom direktiven.
Men det har ju att göra med att du har valt att vara anställd hos honom eller henne och att
denna person i sin tur betalar ut en lön till dig för att göra det som han eller hon förväntar sig.
Där har du ju gjort ett val redan tidigare.
Därmed inte sagt att denna person kan eller får köra med dig hur som helst, det finns gränser även där.
Flexibilitet är ett ord jag ofta använder inte minst på mig själv och det är verkligen ett ord
jag tycker om för det gör mig bredare i min egen målbild.
Men det här med att våga säga ifrån när det händer och sker saker runtomkring oss, hur
gör du egentligen där.
Vågar du säga ifrån när det behövs eller händer det bara någon gång emellanåt och då mer av misstag.
Du kanske till och med är den typen som ber om ursäkt just för att du sagt ifrån.
Var inte det, stå istället för vad du säger, tycker och tänker.
Det är ju du och likaväl som du ska respektera vad andra tycker och tänker så ska andra
respektera dina åsikter.
Man behöver verkligen inte hålla med men man behöver heller inte tjafsa emot bara för att.
Våga säg emot när du känner att det är fel.
Våga håll med när du känner att det är rätt.
Våga stå på dina egna ben, inte bakom andras ryggar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar