Livet är lite knöligt ibland

Visst är det väl så.
Det där att livet är lite grann som att cykla på en grusväg och samtidigt äta en strutglass.
Det är lite chansartat det där som vi kallar för livet.
Det är inte glasklart att man kommer kunna lyckas att äta upp den.
Det är definitivt inte säkert att man inte kommer att skita ner sig.
Har du otur så hinner du inte ens smaka på den.
Men om och när tillfällena bjuds och du faktiskt får äta upp den helt och hållet.
Tycker du inte att den då smakat alldeles extra gott.
Det är dom gångerna som du vill uppleva igen.
Det är dessa tillfällen som du vill ta med dig.
Men det är alla gånger som du inte lyckas hundraprocentigt som är din egen tavelram.
Det är dom gångerna som färgar ditt liv.
Det är dom som bygger upp din uppskattning.
Man tänker inte så ofta på att vägen fram till något är den största delen av upplevelsen.
Men om du inte gjorde den så skulle du heller aldrig bygga upp någon som helst förväntning.
Och om du inte bygger upp någon förväntning så är det ju precis så simpelt att då
ser du inte riktigt vad det är du är på väg emot.
Många saker vi gör i våra liv är helt slumpartade.
En del dom sker på ögonblickliga ageranden som vi inte är förberedda på att vi ska göra.
Eller rättare sagt som vi inte tror att vi är förberedda på att göra.
Det är tillfällen då vi till och med överraskar oss själva.
Vi är inte fullt medvetna om att vi har den förmågan, den kunskapen inom oss.
Andra gånger kan det vara precis tvärtom.
Vi kan stå där totalt handlingsförlamade och inte veta vad vi ska ta oss till.
Detta trots att vi kanske gjort sakerna hundratals gånger tidigare men att det vid dom tillfällena
inte varit lika viktigt.
Vissa saker gör vi per automatik och när vi sen ska göra det för att vi måste, ja då
kan det knyta sig totalt och då står vi bara där och ser ut som fågelholkar i ansiktet.
Det är ju så livet är i smått och stort.
Många gånger så ter sig livet enkelt och självklart.
Men andra gånger så vill man inte förstå det alls.
Livet är helt enkelt lite knöligt ibland men livet är fantastiskt samtidigt.
Jag älskar verkligen mitt liv och allt som det innehåller.
Det jag hatar med det är när jag kommer till vetskap om att livet det har sitt kretslopp.
Men jag föredrar att se på det så positivt som möjligt och plocka upp det som lär mig något.
Det som bidrar till att göra mig lite klokare, lite visare. lite mognare.
Jag vill leva mitt liv och jag vill göra det länge, länge för jag har så otroligt mycket underbart
liv runt omkring mig.
Ja livet är knöligt ibland men det är sånt som hör livet till.