Att erkänna fel och brister

Det är faktiskt inte en svaghet att ha brister.
Det är inte att vara en sämre människa när man gör fel.
Det är inte när man inte förstår som gör att vi begränsar oss.
Det är när vi vet om våra fel och brister men inte erkänner dom som vi stryper oss själva.
Det där med att skämmas för att man inte kan genomföra något,
det har egentligen inget med något dåligt att göra.
Det hänger bara ihop med en uppbyggd onödig stolthet som ibland verkligen är i vägen.
Att erkänna att man har fel och brister ger en lite mer svängrum.
Inte så att man ständigt kan bli förlåten för att man ständigt trampar i klaveret
och bara borstar av sig det hela utan att bry sig.
Nej, det är inte så jag menar.
Men om man erkänner att man har fel och brister, framför allt för sig själv.
Ja, då har man samtidigt lagt en grund att bygga vidare på.
Ibland är man begränsad i sin egen kapacitet och kanske behöver hjälp av någon.
Var då inte rädd för att be om den hjälpen.
Samtidigt så får du inte vara rädd för att genomföra något på egen hand som du kanske
klarar precis lika bra själv utan att be om hjälp.
Det gör faktiskt inget om det tar fem minuter extra det du gör, låt det göra det.
Ta ansvar för ditt eget handlande och lägg inte det i andras knän.
Om du kan göra det, så gör det.
Om du inte kan göra det själv, så be om hjälp.
Men lär dig var dom rimliga gränserna går.
Bli inte dum och bli framför allt inte utnyttjande i det du gör.
Alla har vi fel och brister och alla behöver vi hjälp någon gång.
En del behöver det mer och andra lite mindre.
Var inte rädd för att sträcka ut din hand till andra som behöver din hjälp.
Blunda inte, gå inte bara förbi situationer, våga finnas där istället.
Jag har absolut mina fel, mina brister och mina begränsningar.
Det är sånt jag hela tiden bär med mig och lär mig mer och mer om.
Jag gör det för jag är nyfiken på mig själv och vem jag är.
Jag gör det för att jag är lyhörd till mig själv och lyssnar på vad jag menar.
Kan du erkänna dina fel och brister eller är du hellre en som väver in dig i
en massa gamla historier och lögner.
Törs du stå för den du är eller smiter du när det kommer till kritan.
Att erkänna sina fel och brister är en styrka, det visar att man vet vem man är.