Hur kommer det sig att man bara tar vissa saker för givet.
Varför gör man det.
Varför kräver man instinktivt att vissa saker bara ska fungera.
Gör dom det inte så är det en fullständig katastrof.
Det som man ser som självklart, är det verkligen så himla självklart.
Det man tar för givet, är det så himla givet.
När och var suddas den gränsen ut och man låter den ersättas av en förhoppning istället.
När lägger man till en ny parameter i det hela och låter sakerna bara hända utan
att man hakar upp sig på det.
Dagens samhälle är så fruktansvärt stelt och uppstyrt både på gott och ont.
Det skapar både ett lugn men även en stress.
Behovet av att alltid veta vad som ska ske.
Behovet av att i förväg få veta om saker.
Den hopplöshet man känner när till exempel ens buss eller tunnelbana är 10 minuter
försenad.
Den förtvivlan man skapar när inte kan laga den maten man tänkt sig bara för att
man har fått ett strömavbrott.
Varför tar vi dessa saker som självklara.
Varför räknar vi in dom som att det bara ska fungera.
Visar du någonsin någon tacksamhet gentemot ditt eget liv.
Mot allt som du får till dig.
Mot allt du får uppleva och göra.
För mig finns inget självklart.
För mig finns inget omöjligt.
För mig finns bara möjligheter, möjligheter att ta tillvara på.
Självklara saker är verkligen inte alltid så självklara.
Det vet jag, men vet du det.
Vet du det i ditt hjärta eller kommer du fortsätta att ta saker för självklara, för givet.
Det som händer det händer men glöm inte att du är en del av det.
Ta inget för självklart.
Ta ingen för givet.
Visa lite respekt mot livet istället och uppskatta saker istället för att bara ta dom för självklara.
Lev livet, var inte bara levande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar