Att vara man idag är inte lätt

Nu kanske ni hade väntat er att jag skulle komma med en massa ömkande tycka synd om oss saker.
Men nej då vill jag på en gång säga att så blir det inte.
Däremot så håller dom där uppmålade fastställda rollerna mellan kvinna och man på att suddas ut.
Jag kan verkligen inte påstå att vi idag är på en rättvis nivå än för som jag ser det så kan det inte
bli riktigt rättvist förrän båda könen slutar prata om fördelning av uppgifter.
När ska vi hamna i en fas där vi istället för saker tillsammans utan att bry oss.
När ska det lyftas fram att det väsentliga är att vi löser en uppgift oavsett vem som gör det.
Inte att en promt ska laga maten, en betala räkningarna, en leka med barnen eller en som bara ligger och pillar sig själv i naveln.
Det är först när vi kommer till den nivån att vi istället hjälper varandra så att inget blir ett tvång utan att allt
blir något nödvändigt som vi faktiskt kan hjälpas åt med.
När det blir naturligt att kanske den ena faktiskt tycker om att laga mat och att den andra i ett förhållande
är den som hellre diskar.
När vi helt enkelt istället för att schemalägga uppgifter och aktiviteter gör dom per automatik.
Jag kanske är lite bättre på att göra en sak eller jag kanske tycker om att göra en sak lite mer.
Det behöver ju inte betyda att jag alltid måste göra samma saker.
Man kan ju turas om ändå.
Jag känner mig som en man av idag.
En man fylld av känslor, av kärlek och inte minst av en vilja att vilja hjälpa till när jag kan.
Betyder det då att jag är en mes, en medmänniska eller att jag kanske ska jobba lite med att ta mer
plats här i livet.
Är det inte så att väldigt många har väldigt mycket åsikter om hur man ska vara som man eller kvinna idag.
Låt oss vara män och kvinnor men på dom sätt som vi själva väljer att vara i dom rollerna.
Försök att lev ditt eget liv inte genom att ständigt ha åsikter om hur andra ska leva deras.
Att vara man idag är inte lätt men det är fan inte lätt för kvinnorna heller