Ingen orkar allt !

Varför tror en del att dom alltid kan lite till.
Varför vet dom inte när det är nog helt enkelt.
Vi har alla gränser för hur mycket vi klarar av och vi måste inte alltid pressa
oss hela vägen fram.
Ingen orkar göra allt.
Ingen orkar i längden vara med överallt.
Ingen orkar att alltid hålla skenet uppe när den mår dåligt.
Men varför försöker så många det ändå.
Vad är det som gör att dom gång på gång gör om samma dumma misstag och tror
sig själva vara övermänskliga.
Vi måste lära oss att stanna till, att stanna upp och vara nöjda där vi är.
Man måste verkligen inte hela tiden bräcka vad andra gör.
Man måste inte hela tiden vara bättre än sig själv.
Man måste inte hela tiden förnya sig i sitt beteende och skaffa nya målbilder.
Man måste tillåta sig själv till att vara just nöjd.
Det är inte fel att inte orka allt.
Det är i vårt fall faktiskt bara mänskligt.
Sen måste man samtidigt inse att vi är helt olika vi människor.
Att vi faktiskt inte kan uppnå samma saker allihopa.
En del saker kan vi inte göra lika bra som andra, en del kan vi göra precis lika bra
och en del kan vi till och med göra bättre.
Men är det verkligen viktigt att hänga upp sitt liv på att resultatet ska vara det viktigaste.
När försvann vikten av att uppleva och vara en del av nuet.
Inte bara något som man ser passera revy och  samtidigt bara fästa blicken framåt.
Supermänniskor finns inte, bara dom som orkar lite mer.
Men ingen orkar allt.
Det gäller att förstå hur mycket man själv orkar.
Det gäller att förstå när man är nära att trampa över den gränsen.
Det gäller att inte tro för mycket om sig själv men självklart heller inte tro för lite.
För vi har en fantastisk förmåga att lyfta oss själv och orka om vi verkligen vill.
Vi har en fantastisk förmåga att orka lite till när det krävs.
Ingen orkar allt, ingen ska försöka att orka allt men ingen ska heller behöva kasta in
handsken bara för att den är lat och oengagerad.
Vill man så kan man uppnå väldigt mycket.
Men ingen orkar allt.
Våga inse dina begränsningar.
Jag är vuxen och stor nog att inse mina.
Men samtidigt så är jag även tillräckligt begåvad för att se mitt eget värde
och förstå hur mycket jag orkar och när min gräns är nådd.
Men det vet jag bara för att jag har testat mig själv, inte pressat men testat mig själv.
Jag vet ganska bra idag när jag inte klarar av saker själv och även när jag gör det.
Ingen orkar allt så kliv inte på i ullstrumporna du heller och tro det.
Våga begränsa dig själv.