Att vara en liten del av allting

Visst kan man känna sig liten ibland.
Man kan känna sig sådär totalt obetydlig och osynlig.
Känna och tänka tanken att det spelar verkligen inte någon roll att man överhuvudtaget finns.
Men i mitt fall så är det en känsla som snabbt går över.
Inte för att jag är en människa fylld av hybris.
Inte för att jag känner mig osårbar.
Inte för att jag tror mig vara värd oändligt mycket mer än någon annan.
Nej, bara för att jag är jag helt enkelt.
Att vara mig själv räcker gott och väl.
Det ger mig min lilla plats här på jorden och den är jag mer än nöjd med.
Självklart kan det vara jobbigt emellanåt men det uppvägs av alla gånger jag bara njuter av livet.
Jag är bara en liten del av allting.
Det ska jag ha klart för mig och det har jag också.
Jag är en liten del av allting och det är jag nöjd med.
För Jag är den lilla delen.
Någon annan kan inte bli den delen.
Ingen annan kan vara den jag är.
Till viss del kanske men inte hela vägen.
Jag har så mycket i mitt liv som jag älskar att jag har och jag skulle inte vilja byta ut något.
Det är ju mitt liv och det har sitt värde.
Jag är vad jag gör mig själv till.
Jag är vad jag tillåter mig själv att vara.
Jag är ju jag.
Att vara en liten del av allting ser jag som bra.
För det innebär att jag finns.
Alla betyder vi någonting.
Vi kan betyda på så otroligt olika många nivåer.
Känner du att du är en del av hela alltet eller känner du dig bara utanför.
Eftersom att du finns och lever ditt liv precis som jag så har du skaffat dig en plats eller rättare
sagt fått dig en plats.
Ta tillvara på den och förvalta den efter bästa förmåga.
För det är ditt liv och din möjlighet att vara just en liten del av allting.
Förminska inte dig själv genom att förneka dig den platsen.
Våga vara en del av allting.