Det är viktigt att komma ihåg, att hur man än vrider och vänder på saker och ting så står man faktiskt aldrig riktigt ensam, det finns alltid någon.
Sen vad den där själen som finns till hands gör för nytta det kan man nog diskutera från gång till gång.
Det viktiga är att när man känner sig sådär hopplöst förlorad, så långt under ytan att man inte längre vet vad som är uppåt eller nedåt så finns det likväl alltid någon du kan vända dig emot.
Det finns alltid någon som hör dig eller kommer att höra dig.
Det finns alltid någon som faktiskt förstår dig och din situation.
Det finns alltid någon som kan ta sig tid till att lyssna.
Du är aldrig ensam, tro inte ens för en sekund det.
Många saker kan förändras på nolltid i ens liv.
Man kan förlora jobb, vara med om en olycka, få en fruktansvärd sjukdom eller till och med något så tragiskt som att förlora sina kära anhöriga eller vänner.
Allt sånt kan hända och mycket därtill men det gör inte dig ensam, det hör livet till.
Våra liv går som i enorma bergodalbanor, dom går upp och dom går ner, du kan känna hur du tappar fotfästet och se komma tillbaka med en underbar kittlande känsla i magen.
Du kan färdas i mörka tunnlar och du kan hamna i spinn men emellan dessa åk så kommer du ner som till ett normalläge, ett läge som du har hyggligt bra kontroll över, vi kan kalla det din vardag.
Det har funnits många gånger som jag har gått med en ledsen, orolig, tung känsla i mitt bröst i mitt liv men det har bara varit korta stunder när jag väl tänker efter.
För ganska snart så har jag tagit mig en bit framåt igen och in på ett nytt stickspår i mitt liv.
Det enda som det hänger på är att jag själv är villig och oemottaglig för det som kommer emot en.
Man är aldrig riktigt ensam, det ska man komma ihåg, det är viktigt att komma ihåg.
Man är aldrig riktigt ensam.
Man är aldrig riktigt ensam.
Låt det bli ett mantra som du ständigt kan ta med dig vart du än går, vad du än gör.
Just att minimera den där känslan av ensamhet ger dig en större trygghet.
Den ger dig en solidare grund att stå på.
Den ger dig kanske en lite lugnare tillvaro.
Ett liv som inte fylls av så mycket panik och ångest.
Ensamhet kan nämligen förtära dig inifrån, sakta men säkert och det är inte meningen.
Lev istället i ditt liv, lev och känn dig deltagande i vad du gör och vad du vill.
Även om du inte uppfyller dina egna mål så betyder inte det att du misslyckats, det betyder bara att du av någon anledning inte gjorde det, märkvärdigare än så är det inte.
Analysera gärna varför men analysera inte ihjäl dig för det är det inte värt.
Du är aldrig riktigt ensam, försök tänk den tanken minst en gång om dagen.
Låt den tanken bli din vän, din följeslagare.
Du är aldrig helt ensam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar