Du vet väl om att till allra största delen så är vår planet fylld av människor som vill varandra väl.
Det finns människor som hjälper till om någon hamnar i nöd.
Det finns dom som skänker mat och husrum till dom som inget har.
Det finns som i hela sina liv ägnar sig åt just att hjälpa, att bidra, att finnas där för dom annars övergivna.
Det finns en värld fylld av kärlek.
Det gör verkligen det.
Procenten av dessa goda individer, dessa fantastiska människor, den är så hög att den lilla promillen som sen finns kvar, den som vill det motsatta, den kan aldrig vinna.
Visst kommer slag att förloras.
Visst kommer många onödiga liv gå oss förlorade.
Visst kommer sorg vara en del av vår vardag, sorg tillsammans med en viss dos av osäkerhet och skräck.
Men det onda kan aldrig stå där som vinnare till slut.
Det kan inte det för om det skulle göra det så skulle det innebära att vår värld som vi ser den, för alltid kommer att vara förlorad.
Världen är inte så svart som den vissa dagar verkar.
Den är inte ens mörkgrå.
Den är snarare lite ljusgrå, ungefär som ett moln på en annars blå himmel.
Det finns där och skymmer ibland känslan som värmer oss.
Men vi vet att snart så tittar solen, ljuset och värmen fram igen och ger oss just den där sköna känslan som gör att vi kan njuta lite extra.
Det finns en värld fylld av kärlek, det vet jag.
Jag vet det för jag möter faktiskt den dagligen, den finns där runt mig och ger mig ständigt ett hopp.
Den ger mig ett hopp om att det finns alla möjligheter för att världen ska må så mycket bättre inom en överskådlig framtid.
Vad vi behöver göra lite till mans är bara att stanna till.
Stanna till och börja se på varandra, betrakta varandra, lyssna till varandra, lära oss att ta hänsyn till varandra.
När vi har gjort det så har vi samtidigt tagit bort många av dom hinder som idag byggs upp av olika falanger runt om i världen.
Dom hindren som byggs upp av panikslagna extremister som verkar tro att den enda vägen till en bättre värld är genom just våld, skräck och andra förtryckande medel.
Dom är bara rädda för dom förstår inte.
Dom förstår inte att vi faktiskt kan leva tillsammans, sida vid sida, till och med sittande vid samma bord.
Vi måste inte älska varandra eller ens hålla med varandra i ord och mening.
Men vi måste respektera att vi faktiskt kan tycka olika utan att för den skull bara ha som mål att kväva, att döda, att hata.
Det finns en värld som är så fylld av kärlek och den världen tror jag på.
Ingen ska kunna kväva min röst för den är min precis som att mina tankar är mina.
Jag lever här och nu och jag vill leva imorgon.
Jag vill leva och se mina barn fortsätta växa som människor och gärna se så mycket som möjligt av hur deras liv kommer att te sig.
Att döda någon är det absolut fegaste man någonsin kan göra.
Att beröva någon på dennes absolut största gåva är inget som någon har rätt att göra, inte någon.
Vi kan gärna ha olika åsikter om saker och ting, det gör oss bara större och starkare tillsammans.
För det är tillsammans som vi bygger vår framtid.
Och vi som bygger den är så otroligt många fler än dom som hela tiden försöker förstöra den.
Vi är villiga att gå väldigt långt men inte att göra det där meningslösa, det där totalt meningslösa.
Att ta sitt och andras liv för sakens skull.
Ingen har rätt att göra det, ingen.
Att göra det och sen dessutom göra det i någon annans namn, är bara helt sjukt, helt förkastligt.
Vi kan inte hela tiden gå i tankar om att det finns en bättre värld där bakom kröken.
Det finns säkert en annan värld än bara våran egen lilla planet.
Det finns säkert liv på många andra ställen i vårt solsystem och i andra men det är här och nu vi lever.
Det finns en värld fylld av kärlek, en kärlek som ständigt skickar ut signaler
I den världen bor jag, lilla jag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar