Räcker JAG till som den jag är !

En fråga som jag ställer mig väldigt ofta är just den om jag räcker
till som den jag är.
I vissa lägen så känns det inte så, det är därför jag ställer mig lite tvivlande.
Kanske är det bra att känna så, vad vet jag.
Jag är ändå bara en enda begränsad själ.
Jag är faktiskt bara jag.
Vem kan räkna med att jag ska kunna göra vissa saker.
Vem kan kräva att jag ska göra vissa saker.
Du tänker säkert direkt på att "jamen din arbetsgivare, han kan väl ställa krav"
Eller att din sambo, hon kan ställa krav.
Eller kanske att mina barn, dom har minsann rätt att ställa krav på mig.
Och visst är det så.
Dom har all rätt att ställa vilka krav dom vill på mig men det är upp till mig att uppfylla dom.
Ingen kan tvinga mig att göra saker som jag inte vill.
Ingen kan pressa mig till att trivas med beslut som andra tar åt mig.
En människa, ett liv, mitt liv.
Självklart är det så att jag ska fylla min uppgift som arbetstagare när jag är på min arbetsplats.
Det har jag alltid tagit som en hederssak.
Jag vill verkligen alltid göra rätt för mig och dom pengar som jag tjänar där.
Men jag tänker för den sakens skull inte pressa mig till ytterligheter som gör att jag själv
eller någon annan kan ta skada bara för det.
Jag agerar helt enkelt inom rimliga gränser.
Min sambo då, vad kan hon ställa för krav.
För min del så är det väldigt självklara sådana och det är att hon ska kunna känna den
tillit som jag vill ge.
Jag vill finnas där för henne på så många sätt som jag kan eftersom jag känner att det är
något som vi båda vill.
Jag vill det, hon vill det = enkel beslut.
Mina underbara barn då.
Vad kan dom tänka och tycka.
Jag vet att dom bara vill mig väl och vill att jag ska må så bra som jag någonsin kan.
Dom vet att jag finns där för dom precis så mycket som jag någonsin kan, och lite till.
Jag känner faktiskt att jag räcker till i alla dessa situationer.
Jag räcker till för att tillfredsställa mig själv, sen om det räcker till för min omgivning på
alla tänkbara sätt det vet jag inte men det kan jag heller inte bry mig om.
För hur skulle jag kunna göra mer av mig själv än det som redan finns.
Tag mig som jag är, är allt jag kan säga.
Tag mig för den jag är, är allt jag kan vilja.
Vara den jag är, är allt jag kan vara.
Vill du något annat av mig så har du ställt för höga önskningar om mig, för höga
förhoppningar om mig.
Jag är bara jag och absolut inget mer än så.
Så vad tycker du.
Tycker du att jag räcker till som jag är.
Jag tycker det.