Vet du var gränsen går för vad som är mobbing och vad som inte är det.
Har du själv kanske gått över den gränsen någon gång.
Jag är ganska säker på att du har det vid något tillfälle eller två.
Du kanske inte menade det med effekten av det blev precis detsamma.
Ibland är vi nämligen inte medvetna om att vårt eget beteende kan likställas vid mobbing.
Det är dock stor skillnad mellan avsiktlig och oavsiktlig sådan.
Mobbing på arbetsplatser är precis lika vanlig som mobbing i skolan, den kanske till
och med är ännu vanligare i det forumet.
Mobbing är aldrig ok och jag tror att den som blivit mobbad och fått den känslan inhamrad
i sin själ verkligen inte vill utsätta andra för det men som sagt, ibland är man inte medveten
om det förrän efter.
Jag själv tillhör kategorin så kallade mobbingoffer.
Redan under min uppväxt så fick man det över sig.
Det där hur mycket sämre man var bara för att man hade glasögon, stor näsa, stor haka och
inte minst att man var dansk.
Sen gjorde det ju inte saken bättre att man inte ville vara med dom så kallade tuffa grupperna.
Jag stängde mig ute ifrån dom eftersom jag inte kände mig bekväm där.
Jag var ju lite mindre värd, tänkte jag inom mig.
Jag var inte lika bra som alla andra.
Det är fan inte lätt att växa upp och ha alla dom komplexen i sitt bagage.
Men jag gjorde det och med tiden så började jag acceptera att jag faktiskt var riktigt bra.
Att jag hade ett stort värde som människa.
Att man inte behöver vara perfekt för att kunna passa in.
Jag är inte perfekt idag, jag kommer aldrig att bli perfekt och jag kommer heller aldrig att
vilja bli det.
Men hur är det idag, nu när man är i vuxenvärlden.
Hur mycket mobbing finns det där.
Den finns, och den finns alldeles för mycket.
Det är sorgligt att se men den finns där precis hela tiden.
Små gliriga kommentarer från någon missunnsam kollega.
För dom, dom finns där i parti och minut.
Jag kommer aldrig mer att bli mobbad för det skulle betyda att jag tog emot skiten utan
att försvara mig själv.
Idag är jag nämligen alldeles för stark som människa för att godta det.
Idag är jag alldeles för stark för att bara se på när andra mobbas.
Mobbing på arbetsplatser kan se ut på så enormt många olika sätt.
Vet du hur den ter sig på din.
Du kanske tillhör den lilla skaran som faktiskt inte har någon.
Men alla ni andra, ni som tillhör den stora massan.
Ni som rör er i vanliga miljöer där mobbing faktiskt är vardagsmat.
Vad är ni villiga att göra för att stävja det beteendet.
Kan ni ta tag i såna saker själva eller tillhör ni dom som gömmer er bakom andra
och bara tisslar och tasslar om det.
Man kan inte vara allas vän och man behöver heller inte försöka att vara det.
Men bara för att man inte klickar med en annan människa så behöver man inte prata
skit om vederbörande.
Det är inte farligt att gå in i situationer och faktiskt bry sig.
Ge stöd istället för ett krokben eller ett hugg i ryggen på din kollega.
Visa att du är en bättre människa och försök att vända på en negativ situation till en positiv.
Tro mig, du kan om du vill.
Frågan är vågar du.
Frågan är kan du.
Ingen är ofelbar men alla kan bättra sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar