Människor som ger av sig själva

Tyvärr så ses människor som ger av sig själva ofta med misstänksamma ögon.
Ögon som säger att det minsann är något lurt med den där personen.
För varför skulle den annars göra dom där sakerna.
Det måste finnas någon tanke bakom, en plan.
Men vad om det inte gör det.
Om det bara är så att dessa personer ser det som den naturligaste saken i deras liv.
Lika naturligt som att andas.
Kan du inte bara vara snäll och godta det, utan dina misstankar.
Eller är det så att du alltid utgår från dig själv oavsett vad.
Att du utgår från dig även när du inte ens tänker på att du gör det.
Att det är så inprogrammerat i dig att det sker per automatik.
Du har redan dömt händelsen eller personen innan det ens har skett.
Så är det bara tänker du.
För mig är det inte så.
För många andra är det inte så.
Som alltid så får jag ju utgå från mig själv eftersom det är bara mig själv jag kan döma
och bedöma på ett helt, fullt och korrekt sätt.
Om jag ger en del av mig själv eller en tjänst av mig själv så är det för att jag vill det.
Jag gör inte det för att jag bara vill vara andra till lags eller för att jag i nästa
ögonblick ska kräva något i retur.
Är det så att någon känner eller vill göra något tillbaka så är jag tacksam för det.
På samma sätt så tänker jag även åt andra hållet.
Att om någon gör något för mig utan att jag bett om det så är jag den tacksamma
utan att därmed känna något krav på att ge tillbaka.
Självklart ställer jag med största sannolikhet upp för denna person när den nästa
gång behöver min hjälp.
Då utan att jag ens funderar på det.
Detta samtidigt som jag lägger in en tvekan i att ställa upp gång efter annan på
någon som bara utnyttjar andras goda vilja.
Jag gör det då bara om jag känner att det verkligen behövs inte bara för att
det ska vara lättare för vederbörande.
Jag älskar verkligen tanken med att ge av sig själv.
Det är för mig det absolut finaste man kan göra.
Att köpa någon är för mig att köpa sig från skuld för att man inte vill, orkar eller
har lust att engagera sig tidsmässigt och känslomässigt i något.
Men att ge av sig själv, att få av någon annan.
Det är där jag tycker att en stor del av meningen med livet ligger.
Viljan att dela med sig utan krav men med hjärta.
Att mena det man gör.
Ni som ger av er själva utan något egoistiskt tänkande bakom.
Er vill jag hylla för ni är något alldeles särskilt.
Ni är er själva och inga andra.