Vi är alla produkter av något.
Själv är jag framtagen av mina föräldrar.
Uppodlad genom min barndom.
Förädlad av mina egna beslut.
Formad och påverkad av samhället runtomkring mig.
Jag är en liten, otroligt liten del av allt som finns idag.
Men jag finns och jag förtjänar min plats.
Jag tycker att jag gör rätt för mig genom det jag dagligen gör.
Jag tycker att jag har formats till något som faktiskt är ganska bra.
För varför skulle jag annars känna en stolthet över den människa jag faktiskt är.
Inte kan det väl vara för att jag innerst inne bara är en simpel egoist.
En som tror så otroligt gott om sig själv men som helt saknar empati och självinsikt.
Nej, en¨sån är inte jag.
Tvärtom så ser jag ett värde i mig själv eftersom jag ser mig själv som en god människa.
En som i grunden vill andra väl.
En som i grunden vill mig själv väl.
Det är nämligen inget fel i att önska det.
Det är inget fel i att önska både andra och sig själv bra saker.
Jag behöver inte tänka på mig själv i första, andra och tredje hand.
Jag behöver inte göra det jämt.
Jag kan faktiskt växla i mitt beteende, vara flexibel när det behövs.
Att se vad som är det bättre alternativet för stunden är något jag alltid strävar efter.
Det går emellertid inte alltid ihop med vad andra tänker och tycker.
Har märkt att inte alls så många har ett vitt seende, ett vitt perspektiv i sitt tänkande.
Dom håller sig helst på sitt spår och vattnar helst sina blommor på deras egen bakgård.
Jag själv går gärna över till grannen och ser till att blommorna även där får sitt.
Jag behöver inte bara se till mitt,.
Jag behöver inte bara ha ett jag-tänk.
Jag kan faktiskt tänka både som jag och som vi.
Jag ser mig själv som en människa av idag.
Hur ser du på dig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar