Att vara lite udda

Jag är en helt vanlig kille av idag.
Eller.
Nja, kanske inte helt vanlig.
Kanske inte vanlig alls.
Kanske till och med lite udda.
Men vet du vad, jag är hellre lite udda än osynlig.
Det är inte så att jag har behov av att synas men jag har behov av att få vara mig själv.
Så länge som jag håller mig innanför mina egna gränser så är jag det.
Det är när jag eventuellt försöker att vara utanför dom som jag inte känner mig bekväm.
Men det beror just på en enkel liten anledning, den som gör att jag inte är mig själv.
Och eftersom jag bara trivs när jag är just mig själv så är det där jag vill vara.
Nu är jag ju inte dummare än att jag själv ser att jag kan ses som lite udda.
Men det gör mig inget för jag har inget behov av att anpassa mig.
Jag har inget behov av att vara någon annan.
Jag är hellre lite udda så länge som jag får vara mig själv.
För många andra kan det vara precis motsatt.
Dom har ett behov att vara udda och gör just allt för att se ut att vara just det.
Tron om att det är nödvändigt att synas som något eller någon dom inte kan
vara om dom inte kliver utanför sina egna ramar kan få många att göra väldigt mycket.
Men där kan jag inte tycka annat än att det är fel.
Var nöjd med dig även om du känner dig vanlig.
Var nöjd med dig även om du känner dig udda.
Var nöjd så länge som du känner dig som du.
Det är aldrig fel att vara sig själv.
Jag är en helt vanlig kille av idag.
En helt vanlig lite udda kille.
Men jag är jag och så kommer jag att förbli för jag kan inte vara någon annan.
Vet du vem du är.
Är du trygg i din egen roll.