Jag är bara en människa

Ibland blir man så vansinnigt påmind om hur skört livet är.
Det kommer verkligen till en när någon man bryr sig om drabbas på något sätt.
Så dessa tankar vill jag ägna till en tjej som verkligen inte är där hon förtjänar just nu
utan ligger nersövd på intensiven för att ha en chans att överleva.
Livet är verkligen inte alls något rättvist spel.
Livet är en enda stor gåta.
En gåta med många svar, men samtidigt en gåta helt utan svar.
Man kan aldrig och ska aldrig ta någonting för givet.
Man kan aldrig räkna med hur saker och ting ska te sig i livet.
Man kan planera och tro, men ändå inte räkna med att utgången ska bli som man tänkt.
Ibland faller det sig att det blir sämre än man hoppats.
Ibland faller det sig att det blir fantastiskt mycket bättre.
Och ibland så faller det sig inte alls.
Man ska aldrig räkna med att det bara händer.
Att alla som man räknar med finns där från dag till dag.
Så är ju inte livet.
Vi får ett liv att leva men vi blir också fråntagna det när det är slut.
Det är detta slut som är så oförutsägbart och som jag heller inte vill veta när det ska inträffa.
Jag kan tycka att det känns så fruktansvärt orättvist för det är just precis vad det är.
Ibland inträffar så kallad rättvisa men allt som oftast så är det fyllt med just orättvisor.
Nu vet vi inte hur det kommer att sluta med denna tjej som ligger nersövd.
En gift skötsam tjej i sina absolut bästa år med två tonårsbarn och en make.
Varför drabbar skit såna människor.
Inte för att jag vill någon något ont men om det nu ska drabba någon så varför drabbar det
inte istället dom som missköter sig.
Dom som förstör för alla andra.
Inte dom som bara vill väl och som bara hjälper till på alla ställen dom kommer åt.
Livet är så jävla orättvist när det händer.
Att man enda dagen sitter och pratar med denna tjej och nästa gång får veta att hon kanske
aldrig kommer tillbaka till världen vi andra lever i.
I vad ligger rättvisan där.
Den finns naturligtvis inte men ändå är det livets bittra gång.
Den som för oss framåt och som bör få att tänka till och ta tillvara ännu mer på det livet
som vi lever och som vi verkligen ska hålla kärt.
Jag är inte troende men jag ber för henne att hon ska få en chans till.
Jag ber för att hon är värd det, hon är värd det så otroligt mycket.
Jag hoppas precis som jag hoppas på allt gott jag ser i världen.
För det goda det finns där hela tiden även om det onda gör så ont.
Världen är som den är och vi lever alla i den.
Jag lever idag och jag vill leva imorgon och många dagar därtill.
Jag vill leva med alla som jag älskar och dela min kärlek med dom.
Men livet tar och livet ger, för jag,
jag är bara en människa.