Integritet eller bara ren egoism

Hur är det egentligen idag.
Allt detta prat om integritetskränkande.
Allt detta prat om att värna om den personliga integriteten.
Att självförverkligandet går i första hand.
Att man alltid ska ha en målbild vad man än gör.
Är det verkligen sunt tänkande att gå i dom banorna jämt.
Inte i min värld.
Jag tycker att det känns som en väldigt liten och begränsad sådan som är fylld med alldeles
för mycket egoism.
Fylld så mycket att det knappt finns plats till någon medkänsla överhuvudtaget.
Vad driver alla människor till det.
Vad är det som gör att så många tycker att det känns rätt.
Eller är det bara så att det kanske bara är ett fåtal starka drivande som sätter reglerna och med
alla andra bakom sig som i ett skrämt följe.
Ingen vågar bryta ut och inte vara någon.
Självklart är det inte så med alla människor.
Jag känner och har många helt underbara mänskliga människor som verkligen sätter värde på
livet runtomkring mig.
Men jag ser samtidigt alltför många som fastnat i denna fälla.
Fällan som kräver att du blir en egoist.
Fällan som faktiskt tar bort din egen integritet snarare än främjar den eftersom din värld den
blir helt plötsligt så begränsad.
Kliv ut ur era kyffen.
Kom ut till världen igen och möt den som den är inte som några säger att den ska vara.
Fall inte för trycket och bli en instängd individ utan låt livet få sitt rätta värde.
Låt ingen annan sätta det utan låt det bli vad det blir av det.
Våga vara du utan att förakta andra.