Missunnsamhet är ett vanligt fenomen idag.
Det är ett vanligt fenomen som jag aldrig kommer vilja förstå mig på.
Det är ett beteende som är så bedrägligt och skadligt och gör mig både
lite ledsen men även skärrad i själen.
Varför vill man inte unna andra något man inte har själv.
Eller varför vill man inte unna andra något man har.
Eller varför vill man inte unna andra något.
Vad är det som gör att en del inte kan med att andra kan få något utan
att själv kräva detsamma tillbaka.
Jag vill inte ha det så och jag kommer aldrig att acceptera ett sånt beteende.
Man ska vara lyhörd och lyssna till andra vad dom tycker och tänker men där
är en av dom gränserna som jag drar.
Det är inte ok i min lilla värld.
Människor som avsiktligt förstör för andra.
Människor som sätter käppar i hjulet för andra.
Människor som sår onda planer med enda syftet att söndra.
Människor som bara ser sig själv och inte andra.
Dessa människor kommer jag aldrig att ta till mig som vänner.
Dessa människor kommer aldrig vara välkomna över min tröskel.
Det är människor som bränner sina egna broar.
Det är människor som tappar sina chanser.
Det är människor som gjort sina val.
Dom har valt bort mig ur deras liv och det har jag absolut inget emot.
För hos mig är alla ni andra välkomna istället.
Ni som bryr er.
Ni som inte skadar.
Ni som finns där när det verkligen behövs.
Ni som har kärlek i era bröst istället för avund och hat.
Vi är människor som inte förstör.
Vi är människor som vill leva med varandra.
Vi är människor som vill leva för varandra.
Vi är människor.
Men vad är ni !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar