Hur man än vrider och vänder på sig.
Hur man än verkligen försöker.
Så kommer man aldrig att komma till en punkt där man är alla till lags.
Det går liksom inte att foga in alla viljor under samma tag.
Det går inte för en del kan aldrig kompromissa.
Dessa aviga människor vill jag nu heller aldrig ha under samma tak som mig själv.
Utan jag ser helst att dom tar sig någon annanstans där dom stör så lite som möjligt.
Emellertid så är det ju inte så det fungerar.
Dessa individer kan ju inte hålla sig helt för sig själva.
Dom kan det inte för dom kan inte acceptera det som händer och sker,
inte heller på avstånd.
Det liksom stör dom att saker och ting kan fungera trots att dom inte vill
vara med och hjälpa till.
Vad gör då dessa individer, jo det det dom är allra bäst på.
Dom försöker att förstöra.
Resonemanget hos dom är nämligen att om inte dom själva klarar av att
genomföra vissa saker på vissa sätt så ska inte andra få göra det heller.
Det är inte någon så kallad svensk missunsamhet, det är bara vanlig sådan.
Det är inte något typiskt svenskt att inte unna andra något.
Jag har sett det beteendet i alla länder jag själv varit i.
Det är vanlig mänsklig missunsamhet.
Vanlig jävla avundsjuka helt enkelt.
Jag kommer aldrig att kunna vara alla till lags och det strävar jag heller inte efter.
Kommer aldrig att krypa mina knän blodiga bara för att tillgodose vissas intressen.
Men jag kommer aldrig heller vara den som är mot något bara för att.
Kan man lösa en sak smidigt så ska man försöka göra det,
så resonerar i varje fall jag.
Man kan inte vara alla till lags.
Men man kan alltid vilja väl.
Var den du är och våga stå för det.
Tappa inte dig själv bara för att någon idiot tror att den är bättre än dig.
Tappa inte dig själv bara för att någon säger något dumt.
Tro på den du är och lita till ditt inre.
Man kan ju inte vara alla till lags men svik inte dig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar