Nu kanske du stannar till och undrar om den där Ulrik inte fått lite för mycket innanför västen.
Vad fasiken vill han ha sagt med en sån rubrik.
Jag vill faktiskt ha sagt en hel del genom den.
För jag tycker verkligen att människor är fantastiska.
Och jag tycker verkligen att människor är väldigt märkliga djur.
Det finns så oerhört många olika sätt att se på oss människor på.
Det finns så många goda egenskaper som vi bär på.
Det finns så många märkliga egenskaper som vi bär på.
Men är vi medvetna om det.
Är vi medvetna om vilka vi är.
Är vi medvetna om vilka egenskaper som vi bär på.
Jag ser en del men verkligen bara en liten del för jag kan ju inte betrakta allt och alla.
Vi människor bär på egenskaper som är positiva men tyvärr också negativa.
Jag kan bara inte förstå vissa av dom.
Jag kan inte acceptera vissa av dom.
När jag säger att människor är fantastiska så är det deras positiva egenskaper som jag menar.
Vår förmåga att vilja hjälpa andra människor som vi inte ens känner.
Människor som vi aldrig någonsin ens träffat tidigare.
Hur kommer det sig att vi människor har den läggningen.
Finns den egenskapen i djurvärlden.
Kan man se sånt beteende hos andra.
Men samtidigt kan jag då också undra.
Hur kan det komma sig att vi människor kan tycka att det är ok att skada andra.
Att tex skada människor som vi aldrig tidigare mött.
När blev det ok.
Vem legaliserade det.
Vem har rätt att bestämma över andra människor.
Är vi inte alla människor födda på samma planet.
Vad är det som ger vissa större friheter i sina val än andra.
Jag tycker bland annat att förståelsen mellan olika människor är en av dom allra viktigaste egenskaperna
som vi aldrig någonsin får tappa bort.
Det är ju genom förståelsen som vi får kontakt med varandra.
Det är genom förståelsen som vi kan acceptera varandra.
Man behöver aldrig acceptera eller hålla med vad andra tycker tänker och gör.
Men om man i varje fall kan förstå det ur deras synvinkel så kan man ändå kanske just förstå .
Att människor är märkliga djur det är desto mer påtagligt kan jag tycka och det skulle jag nog kunna skriva
i princip hur mycket som helst om men jag sparar det mesta till en annan gång.
Men jag vill ändå dra liknelser mellan vissa djur och vissa människor.
Blodiglar ,dvs dom som ska ta näring och energi från andra för att själva kunna överleva.
Sniglar, dom som bara känns onödiga och slemmiga.
Myror, flitiga strävsamma som jobbar mot samma mål.
Lejon, starka lysande stolta.
Delfiner, vänliga intelligenta lekfulla.
Apor, primitiva och djuriska i sitt beteende.
Ugglor, kloka och eftertänksamma.
Det fínns så många djur man kan koppla ihop oss människor med men ser vi likheterna på rätt sätt.
Som människor så har vi en oerhörd makt i naturen.
Är det verkligen rätt att vi ska sitta med en sån makt i våra händer.
Varför missbrukas den makten så varje dag då.
Var låter vi våra gränser gå.
Jag är en fantastisk människa, är du det också.
Jag är en märklig människa, är du det.
Jag är den jag är.
Är du den du verkligen är
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar