Att vara någons Ängel

Vet att det kan låta lite flummigt.
Vet att det kan låta lite märkligt.
Men jag tror på att man kan vara någons ängel.
Jag tror på att vi alla har någon som på något sätt vakar över oss.
Sen om man vill kalla det för ängel eller inte.
Eller om man vill kalla det för medmänsklighet eller inte.
Eller om bara vill säga att det bara är något som sker det spelar mindre roll för mig.
Jag väljer ängel för att jag tycker att det klingar vackert i mina öron.
Inte en ängel med sammetsmjuka molnliknande vingar.
En ängel i vardagen.
Att vara den där som bryr sig lite mer om någon eller något.
Jag tror på att det finns många änglar bland oss.
Många som vill lite extra väl.
Många som tror lite extra gott om situationer vi hamnar i.
Många som ser mer hopp än förtvivlan.
Jag tror på den typen av änglar som faktiskt vill väl.
Inte för att dom vill ha något i gengäld mer än att andra ska må gott i hjärtat.
Inte för att dom kräver gentjänster på allt dom själva företar sig.
Jag tror på dom för att dom finns för mig.
Jag tror på dom eftersom jag ser mig själv som en som bryr sig..
Jag tror på dom för att jag känner flera.
Jag ser hur rena deras hjärtan är och hur varmt dom brinner för andra.
Jag tror på dom för att jag ser hur väl dom vill och vad gott dom gör.
Att vara någons ängel är att finnas där för den när det behövs.
Det är skönt att känna sig behövd men också känna att man behöver någon.