Att vara vän med sig själv

Det krävs väldigt mycket för att man ska komma till en position där man faktiskt landar i en egen trygghet.
En trygghet som innefattar en livslång vänskap.
Man stöter på många olika hinder på vägen och många tårar fälls men när man väl kommer fram så vill man aldrig därifrån.
Det krävs erfarenhet att komma dit, en erfarenhet som du bygger på dig på vägen framåt i livet.
Man gör så många fel, man tar så många felbeslut, man är på fel ställe så många gånger i livet att det är helt galet.
Men det är fel som man måste låta sig göra.
Det är inte så att man ska söka efter felen.
Det är inte så att man ska tro att man måste hitta dom.
Dom bara finns där precis hela tiden .
Dom är en del av livet, livet som vi alla lever.
Men vad man kan komma fram till så är det att när man väl är där så känner man det.
Det är liksom inget tvivel längre på vad det är man vill för man känner sig på något diffust men ändå klart sätt hel som människa.
Jag måste vara kompis med mig själv.
Jag måste vara min egen bäste vän.
Är jag det inte så kan jag heller inte vara det mot min omgivning.
Och är jag det inte mot min omgivning så är jag heller inte hel som människa.
Jag vill vara min egen bäste vän.
Jag vill vara kompis med mig själv och jag kommer göra allt för att jag ska fortsätta vara det.
Men att komma dit har inte vara spikrakt eller självklart men jag har alltid strävat efter det.
Det är en vacker tanke att kunna vara sin egen vän.
Det är en vacker tanke som jag inte vill släppa.
Det är en vacker tanke som jag inte kommer att släppa.
Jag är vän med mig själv idag och jag kommer att jobba hårt på att fortsätta att vara det.
Men ändå inte-
För det enda jag behöver göra är att vara mig själv, mig själv och ingen annan.
Svårare än så är det faktiskt inte.
Våga vara vän med dig själv.
Våga se dig själv som den du är.
Våga ge av dig själv som den du är.
Våga vara din egen vän då kan du vara vän med andra, riktig vän.
Våga vara en del av din egen värld, inte någon låtsasvärld.
Våga vara den du är.