Att vilja acceptera annat tänkande

Jag vet inte om jag alltid har alla hästar hemma i mitt eget stall men dom som finns där verkar i varje fall trivas väldigt bra ihop.
Hur tänker du när det kommer till tankar om olika folkslag.
Vad rör sig i ditt huvud när det rör sig om olika invandrare.
Ser du olika på invandrare när du själv är utomlands eller är som på samma status då.
Jag försöker och vill alltid hålla linjen att det är människan jag ser inte vilken bakgrund den har som är viktig.
Men för att kunna se människan så måste man samtidigt förstå lite mer av den.
Människan är inte någon enkel varelse att förstå men jag vill nog påstå att den samtidigt är just det.
Dom flesta människor är inte så svåra som dom tror att just förstå.
Dom är helt enkelt bara människor.
Man ska aldrig ta någon människa för givet bara för att det finns en massa klassiska typiska saker i dennes fat.
Det är aldrig rättvist att generalisera en människa.
Det är aldrig rättvist att bara ta någon för givet.
Om en människa tror på en sak, verkligen tror på en sak varför får den då inte göra det för vissa andra.
Om en människa vill en sak, kämpar för att genomföra den, vad ger det dig för rätt att förringa denna person dess handling.
Vi är alla olika individer.
Vi trivs olika bra ihop med varandra.
Vi söker oss till vissa speciella av speciella anledningar.
Men varför är det då så svårt för vissa att verkligen förstå.
Förstå att man kan tänka och tycka annorlunda än dom själva och ändå vara fullgoda människor.
Människor som har samma rätt till liv som alla andra.
Jag är själv en människa som inte tror på någon gud men jag respekterar dom som ber till någon.
Det är inte upp till mig att tycka och tänka om deras gudssyn eller tro, det är deras åsikter som dom bär med sig.
Jag kommer emellertid aldrig att acceptera dom grupperna som inte respekterar mig för den jag är som just människa.
Jag tror ju på att vi alla ska kunna leva i samförstånd med varandra oavsett.
Vad vi måste göra är att vara lyhörda för varandra.
Att vilja hjälpa varandra när någon behöver hjälp.
Inte säga att den personen får klara sig själv, det är inte mitt bekymmer.
Att säga så om en människa som ligger ner skadad bara för att den är full, gammal, svart, svettig eller vad man nu kan hitta för argument det är för mig aldrig ok.
Det är en människa, det är en människa.
Jag ska aldrig vara rädd för att hjälpa någon som behöver hjälp.
Jag är aldrig rädd för att hjälpa någon som behöver hjälp.
Kan jag hjälpa till så gör jag det.
Men en sak kan hindra mig från att hjälpa det måste jag erkänna (om det inte rör sig om liv och död förstås) och det är när det ligger en person där som förtjänar att ligga där.
En person som bränt alla sina brorar om och om igen med endast sig själv som ensam människa i centrum av hela världen.
Den personen får gärna vara där ensam för den har ingen rätt till min omtanke, min kärlek, min medkänsla, min respekt.
Dom personerna är tackolov en minoritet.
Alla ni andra, ni finns för mig.
Alla ni andra ni existerar för mig.
Alla ni andra älskar jag, för ni är människor del i denna underbara värld.