Att se det stora i det lilla...............

Jag vet inte hur det kommer sig men jag tycker om att uppskatta små saker.
Jag tycker om att se dom små detaljerna istället för att stirra mig blind på allt stort.
Att inte bara se det som skyltas och ska synas till vilket pris som helst.
Det är det där som är lite gömt, lite i skymundan.
Det tycker jag är roligare att betrakta.
Det ger mig mer än att bara se det alla andra helt uppenbart ska se.
Brukar du titta på detaljerna eller är det bara summan du ser.
Jag ser det på det sättet att om inte det lilla fanns så skulle det stora aldrig kunna ske.
Därför hyllar jag det lilla.
Det finns inget som är för litet för att inte uppskattas.
Varför skulle jag uppskatta något mindre bara för att det inte räcker till allt.
Det räcker ju visst till allt.
Det räcker till allt om man tar det tillsammans med annat.
Jag tycker inte om att begränsa mig och därför gör jag inte det längre.
Jag vet att jag ser mer detaljer än ganska många men jag ser mig inte alls som unik för det.
Det finns många som ser mycket mer än jag.
Men det gör mig heller inte något för jag har inte behov av att se lika mycket som andra.
Jag ser det jag ser.
Jag upplever det jag upplever.
Vad ser du när du tittar.
Vad ser du när du upplever.
Vad tar du med dig när du betraktat något.
Är du bra på att se andra människor.
Är du begåvad nog för att visa upp dig själv som den du är.
Vågar du vara det lilla i det stora.
Vågar du ta plats utan att tvinga dig till den.
Kan du se det stora i dig själv utan att fronta dig själv.
Tror du på dig själv tillräckligt mycket för det.
Vågar du lita på att du duger som du är utan att hålla upp en falsk fasad.
Kan du se det stora i att se det lilla.
Vågar du det.
Jag kan, jag vågar, jag vill, jag gör.