Vågar du...............

Jag har för en numera ganska lång tid sedan gått förbi ett av mina vägskäl här i livet.
Den korsningen sa till mig att vika av till...............
Vet inte riktigt vad den sa för håll, för jag gick helt enkelt åt det hållet som mitt sinne ledde mig.
Det rådde inte någon tvekan vart.
Det rådde inte någon tvekan hur.
Det rådde inte någon tvekan varför.
Det var bara så att jag skulle det, varken mer eller mindre.
Det var ju min väg.
Jag litar på mig själv att min väg den leder mig dit jag ska.
När min inre röst säger mig att göra en sak, då vågar jag det.
När mitt hjärta ber mig göra en sak, då vågar jag det.
När min hjärna vädjar till mig att fundera åtminstone, då gör jag det men det är inte säkert att jag lyssnar.
Jag litar på min intuition.
Jag litar på mig själv.
Jag vågar lita på mig själv.
Det är verkligen inte alltid självklart eller enkelt att göra dessa val.
Det är inte något jag ens vill göra ibland.
Men det är sånt jag måste våga.
Sånt som bär mig framåt.
Sånt som får mig att växa som människa.
Vågar du stå för det du gjort.
Vågar du stå för det du gör.
Vågar du stå för det du säger.
Vågar du stå för den du är.
Om du tror på dig själv.
Om du står för det du gjort.
Då tror jag på dig.
Vågar du det.