Att begränsa sig

Jag vet inte hur vanligt det är att man sätter in gränser på vad man kan.
På vad man vill.
På vad man ska.
Vad jag vet är att man inte ska begränsa sig mer än nödvändigt.
Vad är det som gör att man begränsar sig.
Vilka bromar är det man slår på.
Vad är det man inte tillåter sig till att vara.
Varför vill man inte sig själv väl.
Hur kommer det sig att man inte allid ser sånt helt klart och tydligt.
Jag ser massor med begränsningar i mig själv.
Men.
Jag låter inte dom begränsningarna vara till min  nackdel.
Jag tar del av dom och utnyttjar dom istället.
Det finns alltid möjligheter och dom möjligheterna vill jag ta tillvara på.
Det mås så vara att jag har begränsningar.
Det vet jag.
Men jag låter mig ha dom.
Dom får finnas där som en del av mig som ändå jobbar med mig, inte mot mig.
Det är alltid lättare att jobba framåt oavsett vilka hinder man stöter på.
Att man är tvungen att ta ett steg bakåt någon gång ibland ska man inte se som
något negativt utan som något som är positivt.
Det innebär nämligen samtidigt att du kommer tillbaka till en position där
du kan ta dig framåt i den riktningen som du själv letar efter.
Man måste låta sig göra fel.
Man måste låta sig själv ha sina begränsningar.
Man får inte se det som ett nederlag.
Man får se det som en morot.
En morot som man ständigt vill ha framför sig.
Bara för att någon säger något negativt på vägen så ska du inte låta det hindra dig.
Låt det också bli till något positivt.
Ta till dig av eventuell kritik men låt den inte vara det viktigaste.
Låt den bara få betydelse om den kan ge dig något.
Låt även den lyfta dig uppåt.
Var inte självdestruktiv.
Tänk positivt.
Tro på dig själv och var stark.
Var din egen bästa vän, inte din egen värsta fiende.
Du är värd att inte begränsa dig till gagn för andra.
Du är värd att vara dig själv.
Utnyttja kraften du har inom dig till att ta dig framåt.
Du är värd dig själv.
Låt dig själv få veta det.