Våld föder våld

Det går inte att komma undan hur vi idag matas av våld via olika kanaler i samhället.
Är det inte på grund av ett direkt våld ute i vardagen med rån, våldtäkter, misshandel och annan skit som sker både innanför dörrarna i våra hem så är det ute på gatorna, i butiker, i joggingspåren, i förorterna eller på krogen.
Vi möts av det lilla våldet precis överallt.
Är det desperationen över att vi inte har någonting att säga till om det stora våldet som leder oss människor till det eller vad är det som gör det.
Är det stressen i vardagen, eller tristessen i vardagen som gör sig påmind.
Vi små människor betraktas ofta som utbytbara brickor av dom styrande och det ger sig väldigt ofta uttryck i en frustration som idag ofta omnämns som terrorism.
Jag vill på intet sätt legitimera någon form av våld eftersom jag tycker att man ska kunna lösa alla problem som berör oss utan att just använda skrämsel, hot eller våld.
Väljer man det så tycker jag att man visat att man själv förlorat, att man inte tror på att det man själv har i bagaget räcker till för att övertyga andra om att det man har är något bra.
Jag äcklas av politiker som slår sig för bröstet och ständigt pratar om att man måste rusta upp för att skydda sig själva, är det verkligen en lösning som vi vill tro på, som vi vill se, inte jag i varje fall.
Maktgalna presidenter pratar om dom mest bestialiska lösningar på att eliminera sina motståndare som om det bara vore en spelplan eller ett tv-spel.
Att jämna länder vid marken, att utrota folk för att dom ses som en fara.
Här i vårt lilla fredliga land så står krigskåta militärer inför enorma övningar för att visa att vi minsann kan försvara vårt lilla land om den elaka satan från öst får för sig att invadera oss med sin krigsmakt.
Varje vapentillverkare skrattar sig glada varje steg till banken eftersom deras konton blir allt fetare ju mer den hatiska stämningen piskas upp i media.
Vi ska gå och vara konstant rädda så att deras verksamhet kan fortgå utan avbrott.
Det är något väldigt sjukt i samhället när man hellre pratar om hämnd och krig än försoning, förståelse och medmänsklighet.
Jag äcklas också minst lika mycket åt dessa individer som på gräsrotsnivå sprider skräck och terror genom att köra ihjäl människor med stulna bilar, genom att spränga hemmagjorda bomber på ställen där så många som möjligt vistas.
Ingen människa har någon som helst rätt att ta någon annan människas liv.
Att sen göra det i någon stats namn eller någon guds är verkligen skit samma, ingen har den rätten.
Men med vapen kommer makt och med makt kan man köpa våld och genom att köpa våld kan man tvinga på sig ännu mer tillgångar på olika sätt.
Att för sitt land se mångmiljardsförsäljning av vapen som något gott visar vilken pervers verklighet dessa rika maktgalna idioter lever i och hur totalt skrupelfria dom verkar känna sig trots vetskapen om att det dom just sålt sannolikt kommer att döda tusentals, kanske hundratusentals människor.
Vi måste ta oss ur den här spiralen av ondska annars kommer vi komma dit några enstaka psykopater faktiskt vill, en värld där ingen vågar lita på den andra.
Det finns mycket ruttet, mycket sjukt under ytan i vår värld idag, mer än någonsin tidigare men jag vägrar tro att vi bara vill varandra illa.
För mertalet av alla människor är inte destruktiva, dom är inte fientliga.
Dom flesta vill bara överleva och leva i en så normal vardag som möjligt.
Dom vill se sina föräldrar leva hela sina liv och samtidigt få chansen att kanske uppleva barnbarn.
Våld föder våld men vänlighet föder vänlighet.
Så tänk ett steg till innan du eller någon annan dömer ut något.
Det går alltid att hitta positiva saker i dom allra flesta saker i livet.
Man behöver inte generalisera människor bara för att vissa försöker tvinga på dig ett sånt tänk.