Mina barn kan aldrig bli bättre kopior av mig själv

Vi pratar ofta om hur vi ärver drag av varandra, hur vi påverkas av varandra, hur vi ser delar av varandra i oss när man pratar om oss själva kontra våra föräldrar och så är det på många sätt.
Men en sak som väldigt ofta missuppfattas att föräldrar när dom ska fostra sina barn är deras behov av att förverkliga delar av sig själva genom just sina barn.
Det är otroligt orättvist att vilja göra barnen till bättre kopior av dig själv.
Dels så är det otroligt nedvärderande av dig själv och den människa du har vuxit upp till men även en fruktansvärd orättvisa emot ditt eller dina barn.
Det är ett liv du har varit med och skapat och som du på många sätt formar under dess uppväxt men du får aldrig låta det gå så långt att det landar i ditt mål att förverkliga det du själv inte kunde åstadkomma.
Förstår du inte vilken enorm skada du åsamkar genom att lägga en sån press på ett barn.
En prestationsångest som ska tynga dess axlar och det bara för att du själv vill ha något att visa upp.
I ditt försvar så säger du säkert att du bara gör det för ditt barns bästa.
Att du själv inte fick det stöd för att kunna uppnå det som du nu vill att ditt barn ska.
Jag säger, lägg ditt förbannade ego åt sidan och ge fan i att vara den personen.
Sluta förstör ditt barn och börja vara en förälder istället.
Sluta jämför ditt barn med dig själv eller andra i dess omgivning och se istället ditt barn för vad det är, nämligen ditt barn, ingen förlängning av något annat.
Jag älskar mina barn helt utan förbehåll och jag är så fruktansvärt stolt över att dom vuxit till vuxna begåvade människor, individer med helt egna egenskaper och talanger.
Visst finns det stråk av mig i dom men det kan man inte helt undvika.
Men stoltheten av att se dom just som dom är och hur dom ständigt överraskar mig med deras sätt att ta sig över gränser helt främmande för mig gör att jag känner mig riktigt jävla bra som förälder.
För vad kan värma mer än att se ens barn stå på sina egna ben och göra saker, våga saker som jag själv skulle vara livrädd för.
Det får även mig att växa och känna vilken bra människa jag faktiskt är.
Mina barn kan aldrig bli några bättre kopior av mig själv.
Dom är sina egna original.
Och det är originalen som är värdefulla, inte dom bra eller för all del, dom bleka kopiorna.