Att ge en kram är aldrig fel

En kram är en så liten handling men den kan bidra med så oerhört mycket.
Det finns så otroligt många nyanser av den och så många tillfällen man kan använda den.
Men aldrig leder den till något negativt, något ont.
En kram kan vara varm och tröstande när barnet ramlat och slagit sig och känner det där behovet av skydd och tröst mot den hårda dumma världen som just gjort illa det.
Det kan vara en vänskaplig form av hälsning där du bara vill visa att vi ser varandra, vi respekterar varandra.
Det kan vara en förbrödrande kram som du använder för att du vill visa att det finns en tydlig koppling emellan dig och den eller dom du kramar.
Det finns en kärleksfull kram som man kan dela upp i olika nivåer.
En nivå som skildrar hur mycket du tycker om vederbörande.
En nivå som visar att du förstår vad personen i fråga just varit med om och att du finns där för att visa ditt fulla stöd.
Sen finns det en nivå där du bara vill dela med dig av din kärlek, du vill ge av dig själv för att du har ett överflöd som du inte vet vad du skall göra av annars.
Jag tycker om det sättet att hälsa på någon, det där att ge någon en kram mer än att bara ta i hand eller hälsa lite stelt på avstånd genom en nickning med huvudet.
Det visar att du inte vill ha en vägg emellan er utan att du faktiskt vill vara den som bryter den där isen som bara ger er båda kyla, som bara skapar ett avståndstagande.
För mig så är en kram aldrig ett fel men jag förstår dom som inte känner sig bekväma med det.
Jag gör det eftersom jag är trygg i min egen person.
Jag menar inget annat än väl när jag ger mina kramar.
Jag söker inte efter att bli den personens bästa vän.
Jag vill bara visa att jag inte uppbjuder någon som helst fiendskap.
Jag ser inga hinder utan vill istället bjuda in till en öppnare, varmare dialog.
En dialog där vi lyssnar till varandra, där vi försöker att förstå varandra.
Att ge en kram är aldrig fel.
Att ge en kram är något vi alla alltid har råd till.
Den kostar inget, den bara ger.