Jag tror att det finns väldigt många därute som är väldigt snabba på att
kritisera, att döma i olika sammanhang.
Dom väljer att attackera något istället för att försöka förstå vad det är
som egentligen har hänt.
Det är ungefär som om man helt enkelt är för lat för att ta itu med saken
som kanske kan te sig lite jobbig.
Det lättaste är då att istället bara kritisera saken, situationen eller varför inte personen,
istället för att stanna till och se.
Är det inte otroligt lätt att vi väljer att dra förutfattade meningar utifrån det lilla
som vi kanske sett, kanske bara hört något litet om eller till och med bara läst
på något forum.
För visst måste väl det vara sant om någon har delat en sak på Facebook, eller om någon
skrivit en insändare i en dagstidning, eller om du hört någon berätta om något på bussen.
Alltså hallå.............
Vi är så fantastiskt jävla bra på att vara riktiga besserwissers när det gäller efterhandskonstruktioner.
Var och varannan kan lösa dom mest komplicerade problem som kommer i deras vägar.
Ja, i varje fall i efterhand när man sitter och diskuterar och kritiserar personer
som kanske försökt göra en sak.
Jag tror inte att särskilt många går ut och gör saker till exempel (på sin arbetsplats, på en
golfbana, i skolan eller någon annanstans) så dåligt som möjligt.
Jag lever i tron att dom allra flesta faktiskt försöker så gott dom kan för stunden.
Att man sen inte når ända fram varje gång eller kanske inte ens någon gång,
det är en helt annan sak.
Man försöker i varje fall.
Men varför ska dessa personer ständigt bli häcklade för att dom inte gjort saken sådär
bra som du hade gjort det eftersom du minsann hade tänkt både på det ena och det andra.
Men i ärlighetens namn, hade du verkligen gjort det så jävla mycket bättre.
Hur var det första gången du själv gjorde ett försök att göra just det där.
Har du förträngt det eller tillhör du den ytterst begränsade skaran av människor som aldrig gör fel.
Finns det ens någon sådan.
Hur är du själv på att ta kritik när någon kritiserar något du gjort.
Kan du ta emot det och omforma det till något som du sen kan använda för att lösa
framtida situationer på ett bättre sätt.
När du ger kritik, gör du det på ett konstruktivt sätt eller får du vederbörande att känna
konstanta mindervärdeskomplex.
Vet du hur lång det oftast ta att bygga upp ett självförtroende på en sak och hur fort
det går att totalt rasera det.
Kan du vara ödmjuk och erkänna när du har fel eller är du bara en mussla som inte säger
någonting när någon annan har rätt och du själv haft fel.
Är du en som ska slå på bongotrumman när du har rätt och basunera ut inför hela din
omgivning att det du har sagt det var minsann rätt och då gärna med ett haha som
punkt på ditt anförande.
Kritik är bra men som sagt, bara om den är konstruktiv och inte bara är ämnad att
gå åt ett håll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar