Varför utnyttjas alltid dom svaga

Är det inte väldigt beklämmande hur sjuka, hur svaga, hur dåliga människor faktiskt kan vara.
Man sätter liksom inget hinder på något utan låter det bara flöda.
Det är som om att det är legitimt att vara en skitstövel gentemot andra, bara man är det konsekvent.
Man anses helt enkelt vara driftig, beslutsam, kreativ och besitta pondus då.
Jag ser det inte riktigt på det sättet.
Jag ser det mer som att den personen är en otroligt liten människa med massor av komplex.
Och dom komplexen försöker den personen att gömma genom att vara så där drivande.
För drivande är just vad dessa personer är.
Det finns liksom inga hinder som dom inte kan ta sig igenom.
Att man sen travar rakt över andra, gör andra illa bara för att ta sig fram, det är helt egalt.
Det enda viktiga är att man själv tar sig fram dit man vill.
Många blinda fånar står gärna där vid sidan och applåderar.
Dom tycker nämligen att det är jättebra gjort och ser dom som så otroligt driftiga.
Men det finns ju inget bra i det dom gör.
Så länge man själv utnyttjar andra svagare själar bara för att själv ta sig fram till en tätposition.
Nej då tycker i varje fall jag inte att den personen gör något bra överhuvudtaget.
Den personen är för mig bara ett litet svin.
Men det är ju så alldeles för ofta, att dom svaga får betala för dom starkares framgång.
Jag kommer emellertid hellre sätta krokben för dessa starkare individer så att deras framfart
inte blir alls så lätt som dom har tänkt sig.
Samtidigt som jag kommer att lägga min energi på att lyfta upp dom nertrampade, skaka mod i
dom och se till att just dom känner ett värde i deras egna liv.
För det är just det som det handlar om.
Att se sitt eget värde.
Att inte se sig själv som någon som är mindre värd än andra och därför bara tillåta andras skit.
Dom har det ofta inte så himla lätt och det är lätt för någon med just ett gott självförtroende
att säga att det är väl bara för den personen att rycka tag i sig själv och ta ansvar för sitt eget liv.
Har man en gång blivit nertrampad i skosulorna så sitter ärren väldigt djupt och då håller
man heller inte sig själv till något som ens är värt att tittas på.
En svag människa är en svag människa som kan byggas starkare men den behöver hjälp till det.
En stark människa kan vara en svag människa i den meningen att den inte klarar sig utan att
trycka ner andra.
En riktigt stark människa för mig är en människa som dels klarar sig själv, dels har förmågan att
se andras svagheter och därefter sträva efter att sakta bygga upp dom till starkare individer.
Det handlar alltid om att ge och ta i livet, precis hela tiden.
Det får inte handla om att förse sig och bara se till sitt.
Vi måste se med lite vidare perspektiv.
Vi måste var ödmjuka emot framtiden och vara betydligt mer för varandra än vad vi är idag.
Det finns många goda stråk av tankar på rätt väg.
Många har förstått att genom att vi idag lever i en värld som krympt avståndsmässigt både genom
vårt resande men även genom media så måste vi samtidigt lära oss att leva med varandra.
Detta har lett till mängder av olika kulturkrockar.
Det är dags att vi ser dessa kulturkrockar som något positivt och gör något bra av det.
Inte längre godtar att bara kasta all den skit som många försöker för att dom är rädda för det okända.
Det är dags att vi ställer oss upp, tar vårt ansvar och ser till så att dom svaga inte längre utnyttjas.
Att vi vill leva tillsammans i en gemensam framtid.
Visa att du är en medmänniska, inte en motmänniska.