måndag 16 februari 2015

Man kan alltid lära sig något av andra

Det handlar alltid om vad det är man själv vill.
Vill man ta till sig av vad andra delar med sig.
Vill man förstå att det finns andra sätt att se saker och ting på.
Vill man inse att bara för att 1000 andra tycker en sak så måste inte du hålla med.
Vill man lära sig av någon annan, oavsett vem.
Jag tror att det finns något vi kan dra lärdom av alla, ja alla.
Nu kanske du tänker att jag är helt jävla dum i huvudet.
Varför skulle jag till exempel ens vilja tänka tanken på att lära mig något
av någon som våldtar, någon som förtrycker, någon som mobbar, någon som alltid
bara beter sig som en egoist.
Man behöver ju inte lära sig att göra samma sak.
Man kan faktiskt lära sig att se, att förstå och att sen ta med sig den kunskapen
i sitt eget liv.
Alla kanske inte har det så bra i sitt liv som du.
Att du behöver inte ha det så dåligt i ditt liv som du har det.
Att när du mår som sämst så är det inte för att du förtjänar det.
Men om du sätter dig in i olika situationer så kan du kanske förstå det lite bättre.
Du kanske rent utav kan göra något åt det.
Vänd inte bara bort ansiktet när en tiggare sitter där och säger hej.
Våga titta på den personen och hälsa åtminstone tillbaka.
Ge den personen ett litet uns av värdighet.
När någon kanske gråter i sin förtvivlan och du ser den göra det i sin ensamhet.
Fråga gärna den personen om du får dela den sorgen.
Visa att du bryr dig.
Jag lär mig något varje dag av människor jag passerar och jag lär mig något varje
dag av människor jag har runt mig.
Att se, observera och att försöka förstå är liksom mitt sätt att leva.
Jag vill se dom jag har allra närmast mig och jag vill att dom ska känna sig sedda.
Inte bara när det är situationer när någon kräver att bli just det, sedd alltså.
En kravställan fungerar liksom inte hos mig, snarare tvärtom.
Någon som tränger sig på i min närhet bara till förmån för sig själv får vackert
ställa sig i kö bakom eventuella andra som står före.
Det spelar faktiskt ingen roll vem det är för det handlar om att vi ska visa respekt
för varandra och att alla faktiskt betyder något.
Jag lär mig något varje dag och visst är det så att människor i mitt liv betyder olika mycket.
Det kan jag aldrig komma ifrån.
Vissa betyder allt för mig och andra betydligt mindre.
Men vi är alla en del av en mycket större bild, en hel planet full av individer.
Jag kommer aldrig att nå fram till ens en promilles promille av allihopa i mitt liv
men det gör mig inget.
Jag vill hellre kunna påverka det jag har runtomkring mig genom att bara vara jag.
För jag, jag duger väldigt bra.
Jag kan dunka mig själv på bröstet och säga att jag är bra.
För jag tycker det på mitt lilla sätt.
Du kanske inte tycker det, men jag gör det och det räcker väldigt långt för mig.
Det är aldrig för sent att försöka lära sig av andra, bara viljan finns där och
försöket är ärligt nog.
Att skada andra för att väcka uppmärksamhet eller för att man tycker annorlunda
får aldrig vara en lösning.
Att skada andra är alltid fel, bara fel, fel, fel.
Ett jävligt ynkligt och fegt fel.
Visa istället att du är villig att lära dig av andra, både dom som gör skada och dom som gör nytta.
Våga visa upp dig som du är utan att gömma dig bakom andra, utnyttja andra, förnedra andra.
Man kan alltid lära sig något av andra.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar