Ibland tar även jag illa vid mig

Ingen är osårbar.
Ingen kan ta emot hur mycket som helst.
Ingen ska behöva ta emot hur mycket som helst.
Men vem är det som sätter gränserna.
Vem tycker du att det är.
Jag tycker att det är du.
Jag tycker att det är du själv som ska ta ansvar för hur mycket du är villig att ta emot.
Vi ska kunna ta emot mycket men vi måste lära oss att säga nej.
Vi måste lära oss att vara tydliga i vad vi själva inte accepterar.
Jag har en väldigt hög acceptansnivå.
Jag har en väldigt hög tröskel.
Jag har det för det är så jag är.
Det behöver då inte betyda att jag ska säga att andra ska följa mina egna riktlinjer.
Jag kan verkligen ta illa vid mig om jag blir felaktigt bemött eller dåligt behandlad.
Men jag accepterar inte det.
Jag kan faktiskt säga nej.
Nu vet jag att inte alla kan det, alla orkar inte det, alla vill inte det.
Det finns massor med ursäkter och anledningar till att man värjer undan istället för
att kanske ta dom konflikterna som kan uppstå.
Ibland kan det vara det så kallade rätta alternativet men ibland måste man helt enkelt
skita ner sina egna händer och göra det som kanske känns lite jobbigare.
Jag kan absolut ta illa vid mig vid många olika tillfällen men det är ändå mina egna känslor
som får ta dom smällarna.
En del säger ju att det som inte dödar, det härdar och det kan ligga väldigt mycket i det.
För att ta lärdom av det som händer och sker och se det som något värdefullt.
För mig är det sättet, det sättet som jag vill vara på.
Tänk dig bara för när du agerar.
Tänk på att alla inte reagerar eller tänker på samma sätt som du.
Tänk på att andra faktiskt kan ta illa vid sig.
Låt dig inte begränsas men försök att förstå lite mer av vad som händer mellan
en aktion och vilken konsekvens det kan få.
Alla kan ta illa vid sig.
Glöm inte bort det.