Det är naturligtvis bara en siffra tagen i luften.
Dagens rubrik alltså, men det kanske du förstår ändå.
Men dagens ämne är ett ack så viktigt och som kan placeras in på många områden.
Fundera själv innan du läser vidare vad det är du tror att jag menar
och se om du kanske åtminstone kommer i närheten av mina tankar.
Kanske gör du det, kanske inte, vad vet jag.
Jag vill i varje fall belysa en sak som jag ser alldeles för ofta i många olika sammanhang.
Det är högaktuellt i kölvattnet av årets val men kan lika gärna placeras
ihop med helt andra saker.
Det är ju så otroligt mycket enklare att söndra, att förstöra, att vara destruktiv,
än att bygga upp, binda samman eller att vara konstruktiv.
Det är tråkigt att se det hända gång på gång men många är så naiva i sina tankar
och blinda i sina bedömningar att dom är klara innan dom ens sett vad det faktiskt
handlar om på riktigt.
Man väljer att döma utan att ens ha ett underlag, man dömer med hjälp av någon
annans destruktiva avsikt utan att se den.
Vi tar den allvarligaste delen i dagens samhälle där några få eldar på med sitt missnöje,
sitt hat, sin missunnsamhet och sina förutfattade uppdiktade åsikter bara för att
skapa en opinion.
Man hittar ett strå av någonting som har hänt och målar upp det till något som bara
skulle kunna liknas vid en egen bild av helvetet på jorden.
Det värsta tänkbara scenariot är på väg att ske och undergången är nära för hela mänskligheten.
Man lägger helt enkelt skulden på något man inte förstår.
Vad är det då man inte förstår kanske du undrar.
Ja det finns nu faktiskt mer än en sida på detta mynt av oförståelse.
Grunden finns i tro och misstro i en salig blandning.
En tro hos några troende som ser alla otrogna som förtappade själar som ska rensas bort
från denna jord, observera att jag skrev några troende, inte alla, inte på långa vägar.
Dom flesta troende är nämligen precis som du och jag, ja det vill säga om du är en sån
människa som tror på att vi har en chans att leva tillsammans om vi finns där för varandra
och ser varandras olikheter som styrkor när vi för ihop dom.
Dom flesta människor finns faktiskt där för varandra när någon behöver hjälp.
Det första valet vi gör är inte att stampa på en människa som ligger utan att böja oss
ner och se om det är något vi kan hjälpa till med.
Om vi väljer att se alla dessa välvilliga människor istället för att lyssna till dom som
ständigt spyr galla och gör allt för att ge sina egna eldar syre ja då finns det faktiskt hopp för oss.
Dom är få dom där agitatorerna, dom som ständigt skriker sig hesa vare sig dom är militanta
präster, maktgalna ledare eller små missnöjda inhemska extremister.
Men dom finns där likväl.
Men det är upp till oss andra vilka vi väljer att lyssna på.
Det krävs att alla samhällsgrupper väljer att lyssna på varandra, inte rata varandra,
inte skymfa varandra, inte kväva varandra.
Väljer vi att göra det, ja då kan inte den där ensamma personen förstöra allt som
alla andra byggt upp.
Visst, det kanske blir en liten spricka i fasaden men är bygget tillräckligt stadigt ja
då krävs det mer än det för att hela skiten ska rasa.
En annan nivå som man kan ta ner detta tänket på är på en betydligt mer personlig sådan.
Det är du själv.
Om du har lärt dig en sak, kanske genom många timmars träning, många dagars jobb,
massor av svett och möda och du verkligen känner att det här kan du.
Det kanske till och med är så att du känner att du till och med är riktigt jävla duktig
på det.
Låt inte ett misstag så ett tvivel i dig.
Låt inte en dum kommentar få dig att tappa axlarna och hänga med huvudet.
Tänk istället att dom andra nittionio som tyckte att det var bra faktiskt är fler.
Tänk att alla gånger du lyckats göra det där bevisat att du kan.
Alla har rätt att misslyckas.
Ge dig själv att göra detsamma utan att för den skull såga dig själv vid fotknölarna.
Vi kan massor vi människor.
Vi kan massor som individer.
Men tillsammans kan vi faktiskt ännu mer, glöm inte bort det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar