Glöm inte bort att vänta på svaret om du ställer en fråga

Har du tänkt på vad flyktigt många, kanske till och med du ställer
frågor utan att sen vänta på svaret.
Man ställer frågan för att man nästan känner sig tvingad eller
oftast bara helt per automatik.
Man gör det liksom bara i förbigående helt utan avsikt att stanna
till och invänta ett eventuellt svar.
Om man nu ställer en fråga, till exempel, hur är det annars eller varför
inte hur mår du.
Vill man verkligen höra det ärliga svaret då eller räknar man bara
kallt med att det kommer ett lika avslaget svart tillbaka.
Jo tack bra eller det är väl helt ok.
Jag kan ju inte påstå att en sån konversation leder till något som
helst positivt och framför allt inte någon vart alls.
Om jag ställer frågan och undrar hur du mår så gör jag det för att
jag faktiskt bryr mig om dig och svaret du bär på.
Jag förväntar mig inte någon lång utläggning men jag hoppas i
varje fall att min fråga inte kvävs innan den ens kommer fram.
Jag vill ju veta hur du mår utan någon bekväm omskrivning men
om du sen inte vill eller orkar lägga fram den så är det ok för mig
och det ska jag kunna känna av.
Jag kan inte tvinga fram ett svar bara för att jag vill ha ett och du
ska framför allt inte känna dig tvungen att ge mig ett.
Vi för ju dialoger helt av fri vilja och vad vi fyller dom med är
upp till var och en men samtidigt så måste vi ju vara tillräckligt
på det klara med att det handlar om att ta och ge precis som i
alla typer av förhållanden.
Ingen kan mata dig med en massa information bara för att du själv
brinner av nyfikenhet samtidigt som du själv lägger locket på
och bara ger fragment av dig själv.
Det där med att ställa en fråga och inte vilja ha något annat än
det bekväma hanterbara svaret tillbaka är inget för mig.
För om jag frågar och undrar hur det är med dig så är det för
att jag faktiskt undrar hur det är med dig helt utan några baktankar.
Jag väntar gärna in svaret och tar det med mig till nästa fråga och nästa.
För om man frågar något och någon svarar riktigt ärligt så känner
jag mig hedrad över det förtroendet och det är något jag aldrig skulle missbruka.
Vad jag egentligen bara vill ha sagt idag är att det är viktigt att säga
vad man tycker och tänker, om man vill bli hörd det vill säga.
Men det är minst lika viktigt att vara den som lyssnar och hör vad som
verkligen blir sagt.