Ja frågar du mig så tycker jag att det är helt ovidkommande.
Det finns verkligen inte någon som helst anledning att vara det om det går
emot vad du egentligen vill.
För mig så är att vara korrekt att vara ärlig emot sig själv och andra.
Att säga det man tycker och tänker.
Att göra det man vill och kan.
Att stå för det man just har gjort eller gjort någon gång tidigare.
Det är helt oviktigt att vara politiskt korrekt.
På något sätt så har det blivit lika utnyttjat det uttrycket som ordet respekt.
Det används till höger och vänster och förlorar helt sitt syfte.
Jag säger inte saker och ting bara för att jag vill tillfredsställa andras åsikter eller
som man även säger, klappa någon medhårs.
Nej istället tycker jag och tror jag på vikten av att vi är fortsatt ärliga mot varandra.
Vi får inte vara så förbannat rädda för att trampa varandra på tårna så att vi bara
stirrar oss blinda på var vi sätter fötterna.
Jag måste våga tro på att jag inte skadar någon när jag tar mitt nästa steg.
Skadan kan ju inte bara ske under mina fötter utan även framåt, längre fram
på vägen som jag väljer att gå.
Självklart kan någon ta illa vid sig om jag säger en sak som inte gagnar just vad
den personen tycker, tänker eller känner.
Men det ska inte hindra mig ifrån att säga det jag menar.
Konsekvenser blir det av allt vi gör oavsett vad vi väljer att göra.
Men att jag ska gå och vara orolig för att stöta mig med någon person eller grupp
bara för att jag är av en åsikt finns inte i min värld.
Det finns absolut saker och ting som jag håller inom mig men då handlar det om
saker eller tankar som kanske rör upp alldeles för mycket känslor och det är inte
min avsikt.
Däremot tycker jag att det är viktigt att man vågar säga en sak till någon som den
personen kanske behöver få höra av någon för att få denna att stanna till och kanske
få sig en liten tankeställare.
För det är många gånger så att tack vare att ingen säger någonting så fortgår många
saker utan att det sker förändringar.
Men om en enda person tar det där första steget, gör den där lilla saken, ja då kan
saker och ting komma i rullning och det får man inte vara rädd för.
Samtidigt ska man vara väldigt medveten om just det.
Att om man är den där personen som väljer att säga det där, att göra just det där
så kan man ha gått över en linje man sen aldrig kan gå tillbaka över.
Saker man gör får alltid konsekvenser och dom måste man både vara beredd på
och samtidigt våga stå för.
Du kan inte backa undan när du har gått framåt, backa undan och gömma dig
bakom något eller någon.
Gör du det så har du helt förlorat syftet med det du gjort och istället bara satt
dig i en ännu jobbigare sits.
Kort och gott så tycker jag att det är bra om du säger det du vill säga inte bara
säger det andra vill höra.
Att du vågar stå kvar när du kanske ställs emot väggen för dina åsikter.
Jag är bara en människa, en enda liten fjuttig människa men även en sån
till synes obetydlig liten varelse som jag har en funktion och det är att vara jag.
Den funktionen är det upp till mig att upprätthålla efter bästa förmåga.
Jag tänker inte lägga mig ner och vara någons dörrmatta, någons springpojke
eller lakej.
Jag tänker fortsätta att vara mig själv för jag duger förbannat bra just i den sitsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar